 |
| Foto: Press |
Jonny Klingvall och Jonas Borgström bildar duon LIVBOJ. Debutalbumet Klara färdiga slut kom för tio år sedan och först nu är efterföljande En del av historien här. Livet är långt från debuten var faktiskt en av mina mest spelade låtar det året och när jag idag lyssnar igen så tycker jag fortfarande är jävligt bra. Jag måste även säga att avslutande Slut är en fantastisk skapelse på över 6 minuter. De långa instrumentala partierna som till slut bara öser på. Det är fantastisk musik.
Även efterföljaren som släpptes nu i november är fantastisk. Jag skulle säga att duon låter aningen mjukare, bär på fler drag av postpunk samt att det finns en mer elektronisk grund här. Allra bäst låter det i Tunnelbana som är en sån där låt som är omöjlig att lägga ifrån sig från örat. Efterföljande Ungt hjärta fyller min kropp med samma lycka. En lycka som är fylld av tankar om hur otroligt bra det låter. Intensiteten i slutet av Leva livet kommer jag aldrig vika av ifrån heller. Jag vill bara ta emot den. Det är en sån låt som förmodligen lyfter ännu mer live, bland skrikande och svettig publik. Jag tycker att man på senaste skivan låter ännu bättre och jag hoppas det inte dröjer ytterligare tio år innan vi får höra från duon igen. Idag gästar LIVBOJ serien "Fem album" och Spotify-länkar, det är möjligt, hittar ni genom att klicka på det specifika albumets titel.
Direkt, naket och kompromisslöst. Detta har varit ledord som genomsyrat hela låtskrivarprocessen för plattan. Vi har såklart gjort det på vårt sätt, men denna klassiker har varit en viktig om än halvt omedveten referens.
Grandaddy - The Sophtware Slump (2000)
De personliga världar som växer fram i ljudbilderna är en nästan direkt inspiration produktionsmässigt. Att de också mixade hela skivan själva är också något som funnits som en peppande ledstjärna i vår process.
Roxette - Look Sharp (1988)
Att en så hittig och gitarrbaserad popskiva gjordes med 100% programmerade trummor var en aha-upplevelse, och gav det självförtroende som behövdes för en garderobsduo utan vare sig budget eller replokal.
Paul Simon - Graceland (1986)
Den här plattan gick varm i barndomen. Lekfullheten, glädjen och vemodet i musiken, och de självreflekterande, poetiska texterna har alltid varit, och var mer än någonsin till den här skivan, en stor inspiration.
Dire Straits - Brothers In Arms (1985)
Ytterligare ett album från barndomen som inspirerade mer än vad vi tidigare förstått. För många är Mark Knopfler förknippad med sitt gitarrspel. För oss handlar den här skivan om enkla, drömska låtar och trygga melodier i en underliggande vemodig atmosfär.
/ LIVBOJ
Lyssna på En del av historien här nedan!
