"Läget är som läget är när vi lever i en tid som präglas av idioti och dumhet"

Foto: Press

HUVET släppte nu i början av september singeln Självförakt, vilket är ytterligare en rå ingrediens från deras kommande debutalbum LP1. De tidigare singlarna, Bostadslös och Kommentar, har båda utplånat allt i sin väg och Självförakt fortsätter att mangla på. Texterna, som varvar samhällskritik och blickar inåt den egna själen, är fantastiska och deras energi får mig att vilja se bandet live och få bli totalt jävla påkörd. Idag pratar jag med HUVET om samhället, singeln och om att våga vara obekväm. 

Hur är läget? 

- Läget är som läget är när vi lever i en tid som präglas av idioti och dumhet. Förutom den lilla detaljen så är läget bra med HUVET. 

Självförakt är knappast den mest lättsamma titeln på en låt. Vad var det ni ville få ur er när ni skrev den och varför blev just självförakt temat? 

- Tobias som har skrivit mestadels av texterna till albumet säger såhär "Självförakt - en känsla och ett tillstånd När självförtroendet är satt helt ur balans och det känns som allt en gör blir fel med ett hopplöst och misslyckandes karaktär. Där allt slår tillbaka med en käftsmäll i ansiktet och kvar står jag förnedrad och lemlästad. Där en dragit med de som står en kärt och nära och de tvingas bli sargade av samma smärta som jag bär på - allt på grund av mitt självförakt." 

Ni består till största del av femtioåringar, men musiken låter snarare som fem personer som precis upptäckt att man kan slå sönder en förstärkare. Vad tror ni att åldern faktiskt tillför HUVET? 

- Åldern har nog inte så stor betydelse utan snarare vad HUVET vill förmedla. Vi räds inte att omfamna det fula eller skeva, det ska vara energiskt och rått men ibland också lite fint, eller ledsamt. 

Band som Chat Pile och The Jesus Lizard nämns som släktingar till erat sound. Vad är det med den där skitiga, obekväma och nästan fysiskt aggressiva rocken som tilltalar er? 

- Det är nog just det att det är helt okej när saker är obekväma, skitiga, fula och det nästan går att andas eller ta på eller in det fysikaliska. När stora delar av musikvärlden är för polerad tror HUVET att det behöver finnas en motpol. 

Självförakt försöker inte vara snygg, utan snarare lämna märken. Hur viktigt är det för er att musiken får vara ful, obekväm och lite svår att värja sig mot? 

- Det är oerhört viktigt för oss att musiken får eller snarare ska lämna märken. Om du lyssnar på HUVET kan du gärna få tycka saker men du ska inte gå ifrån oss oberörd. 

Ni beskriver ett sound utan en massa effekter eller saker som gömmer det som händer. Är det ett medvetet motstånd mot dagens ganska polerade musikproduktion - eller är det helt enkelt så HUVET låter när ni släpper lös? 

- Det är nog medvetet och omedvetet. Vi som är ca. 50 år har lyssnat väldigt mycket på musik från en viss period när allt inte var polerat och vi har nog alltid dragits till den sortens musik. Även vår 19-åring har blivit fostrad i denna typ av musik. Inför varje inspelning så brukar vi samtala om vad HUVET är ute efter för sound, men ofta blir det såhär vi låter när vi spelar musik ihop. 

Ni är på väg mot ert debutalbum. Om någon lyssnar på albumet från början till slut och sedan tänker "vad fan var det där?" - skulle ni se det som ett gott betyg? 

- Ett mycket bra betyg, vi vill inte lämna någon som lyssnar på oss oberörd.

Lyssna på Självförakt här nedan!