Melina Borglowe är precis som jag från Småland. Redan på debutsingeln Sunflower meadow så imponerade hon med en lätt raspig röst och en känslosam tyngd. Knappt tio år senare har mycket hänt. Efter några ytterligare engelska singlar, varav senaste Vampires kom 2019, så bytte hon språk till svenska. Livet ut (Dopvisan) kom 2022 och det är inte bara en låt, utan också en kärleksförklaring till Melinas dotter. Det är en av de finaste kärleksförklaringarna till ett barn som jag har hört och tonerna är som varma famnar, som blickar som brinner när de ser på en. Någonting som får en att glömma mörkret för en stund.
De engelska låtarna var mer åt pophållet, medan Melinas svenska material bär mer av ett visarrangemang. Tidigare i år kom sommarhyllningen En sommar längre fram, en nostalgisk och vacker bild från hennes barndomssomrar. Jag gillade nog mest den lugnare orkestrala versionen dock, känslan blev än starkare och allt kändes närmare. Ibland behöver man krympa en ljudbild på vissa sätt för att förstärka det man vill nå fram.
Senaste singeln Vila dig här hos mig är en ömsint låt, något vackert som smyger sig fram. Ibland vilar solen sitt sken och himlen äts upp av svarta moln. Då är det skönt att få vila ut hos någon som hjälper att tränga bort de där molnen, locka fram solstrålarna. Det är en omtanke som känns under de dryga tre minuterna som den fina balladen pågår. Arrangemanget är sparsmakat, men känslorna stora. Det är mycket vackert.
Jag tror på en ljus framtid för Melina. Det finns något mycket stort i hennes röst, i hennes förmåga att se livets små ting och göra det mest sårbara till underbart vacker musik.
Lyssna här nedan!
