 |
| Foto: Märta Thisner |
Vilma Flood har gjort flera av de finaste låtarna som jag själv bär med mig. Jag har nämnt Fan of you förut, men det är fortfarande en låt som sätter knivar i själen samtidigt som den varsamt syr ihop den igen. Den är djupt berörande, verkligen. Ambition är ett annat exempel på hur Vilma Flood lyfter något tungt med sin röst - en röst som onekligen tycks kunna bära allt.
Senast hörde vi från Vilma när hon tillsammans med Lasse tolkade Leonard Cohen. Suzanne blev Susanna och Vilma och Lasse stod för ett fantastiskt fint möte. Deras röster liksom skakade hand på ett väldigt varmt och välkomnande sätt.
På tal om tolkningar gjorde Vilma även en svensk version av Bette Midlers The Rose. Det känns nära att höra Vilma på svenska. Kanske ännu närmare än i det engelska materialet. Det betyder inte att det är sämre på engelska, bara att det uppstår olika nivåer av närhet.
Vilma är nu aktuell med ett album på svenska. Sista bossen släpps nästa år och behandlar livet när det är som svårast, när ens extraliv tycks vara slut. Men kanske är det också en berättelse om att fortsätta, även när man inte riktigt vet hur man ska göra det.
Singeln Små saker är först ut från albumet. Det är en låt som vaggar fram, men som också känns elektrisk, både i sinnesstämning och musikaliskt. För mig handlar den om de små sakerna som håller en vid liv när man känner sig vilsen och letar efter gatlyktor som lyser upp ens väg - eller åtminstone någon väg. Ibland tycks livet bli alldeles för stort för att rymmas i ens kropp. De som står en nära vet att man känner sig vilsen, men ändå försöker man hålla modet uppe. Man skjuter upp mötet med verkligheten, kanske för att man inte riktigt vet vad som väntar på andra sidan.
Vilma sjunger fantastiskt och jag känner hennes texter bulta i mitt bröst. Kanske är det just det de små sakerna gör. De får livet att kännas lite mindre, lite mer möjligt att rymmas i ens kropp.
Lyssna här nedan!
