.jpg) |
| Foto: Privat |
Jag har ingen speciell relation till Amy Macdonalds låt This Is the Life. Det är en fin och medryckande låt, men den allra starkaste musiken för mig bäddar liksom rent i huvudet. Den öppnar upp något inom mig och gör mig lugn och trygg i kroppen. Riktigt den betydelsen har Amys musik aldrig haft för mig. Låtar kan självklart växa, och kanske blir det just effekten nu när Karin Stenberg släppt en svensk tolkning av låten.
I Karins version, som framför allt bärs av hennes röst och ett piano, skriker vemodet högst. I Amys original är det nästan tvärtom. Där ryms både friheten i att vara ung och känslan av att inte riktigt hitta den tyngdlöshet som natten innan lovade. Karins version upplever jag som mer ifrågasättande. Vemodet tycks ställa fler frågor än glädjen och dansen i originalet. Här är det iskalla vindar som får dansen att stanna upp. Karin fångar rastlösheten, medan Amy fångar friheten.
Karin målar upp en natt vars eftertanke följer med in i morgonen. Det blir också som ett slags svar till hennes dotter, som inleder låten med orden:
"Sjung om livet mamma".
Det är rörande att höra Karin, vars röst förtjänar så många fler lyssningar, sjunga om vikten av att stanna upp. Om vikten av att se vad som egentligen är värt vad.
Lyssna här nedan!
