- Jag är en människa som inte kan sitta still. Varje dag måste det hända något nytt och saker måste utvecklas, testas, och tas till nya nivåer. Detta är något jag jobbar med att släppa lite för att kunna slappna av i vardagen, men det är svårt. Oavsett om det gäller mat eller musik eller något annat intresse så ska det liksom varje dag sättas på sin spets och läggas ner mängder med timmar innan jag känner mig någorlunda nöjd. Detta gör att jag som producent och låtskrivare blir ganska spretig, och impulsiv, vilket jag tror resulterar i spännande och oväntade sound och ackord/melodivändningar.
Vad lyssnade du på för musik när du växte upp?
- Jag lyssnade på massor av musik, mitt hem var fyllt med musik då min far och äldsta bror höll på och spelade hemma varje dag från den dag att jag föddes. Mitt första musikminne jag har är när jag kanske är 3 eller 4 och jag har haft en låt på hjärnan i flera veckor och försökt förklara för min far vilken det är för att jag ville lyssna på den, jag kunde försöka nynna olika melodier varje dag och säga den kanske gick så här: ”någon låtsas-engelska och någon melodi som jag säkert blandat ihop med någon annan låt” så pappa satt och letade igenom sina skivor och kom med förslag, kan det vara denna, kan det vara denna osv. Sen en morgon vaknar jag tidigt tidigt, och har låten på hjärnan och springer och väcker pappa, helt hysterisk, och han visste direkt att det var One Thing, med Charlie Peacock, vilket kom att bli min favoritartist under mina första år, ihop med mycket annat som t.ex. Michael Jackson och The Black Eyed Peas.
- Runt 8 års ålder blev det bl.a. Mogwai, Mew och Placebo, som sedan styrdes in mot mer alternativ rock och emo, för att sedan i mellanstadiet landa i Sigur Rós, Antony And The Johnsons och Damien Rice.
Har din musiksmak förändrats mycket genom åren?
- Ja, kanske inte de senaste åren men från att jag föddes tills jag gick ut gymnasiet så har det tillkommit väldigt mycket musik. Jag är en väldigt nostalgisk person så jag behåller mycket av mina gamla favoriter, även om jag objektivt sett kanske inte egentligen är ett dunderfan av musiken och soundet längre.
Du har beskrivit nya singeln som en låt som behandlar moderna relationer och svårigheter att komma nära. Vill du utveckla dina tankar lite kring det? Varför tror du att det har utvecklats åt det hållet?
- Tekniskt är jag en ganska konservativ människa, jag är rädd för smarta prylar och sociala medier och tycker jag ser tydliga tecken på hur detta påverkar våra relationer på ett, för mig, negativt vis. Jag är yngst i en familj med 5 äldre syskon och har alltså umgåtts med människor konstant under hela min uppväxt, och har väl därför svårt att anpassa mig till ett samhälle där man inte längre prioriterar att vara på samma plats därför att man får det sociala via skärmen. Sociala medier får mig att känna mig ensam. Jag behöver mer än så.
Hur skulle du beskriva Remembering the past? Finns det en röd tråd genom albumet?
- Ja och nej. Stilmässigt så går det lite åt olika håll då jag skrivit och spelat in låtarna under lite mer än ett år då jag utvecklats väldigt mycket, framförallt när det kommer till sound, inspelning och mix. En del av lofi-elementen från första skivan finns kvar, mer framträdande i vissa låtar, medan vissa låtar går åt ett lite modernare sound. Men generellt så tycker jag ändå att de sitter ihop, det genomgående temat är ensamhet och nostalgi, vilket man kan se på artworken med bilder på mig från min barndom. Många låtar behandlar känslan av att det var bättre förr och att man aldrig kommer nå upp till de känslorna man hade som barn, och att man saknar de relationerna man hade och byggde under de tidigare åren av sitt liv.
Vad är den största skillnaden jämfört med debuten?
- Nästa skiva har lite tydligare R&B- och Soulvibbar och alla låtar har akustiska trummor, elbas och ofta rhodes eller någon gitarr, medans förra skivan inte hade några trummor och nästan inga stränginstrument. Förra skivan var ganska experimentell och konceptet var lofi, och nu är det experimentella och lofi-elementen mer ett inslag i en annars lite mer lättsmält kontext.
- Something’s Off heter en låt på plattan som är lite extra viktig för det kändes som att när jag skrev och spelade in den så hittade jag mitt nya sound. Den har ett släpigt gung med tjocka trummor, elbas och en hookig distad elgitarr, sedan ballar den ur med ett psykigt stick som känns lite som att du besöker en ny värld. Sånt gillar jag.
Om man jämför din syn på musik idag och den du hade när du började syssla med musik, hur har den förändrats?
- Svår fråga då jag började spela musik då jag var 10.. Så extremt mycket har ju hänt, men frågan är vad som bara är oundviklig mognad. Allting blir ju lite tråkigare och mindre spännande för varje gång du gör det, och det är väl den stora förändringen. När jag började gymnasiet tyckte jag fortfarande det var kul att spela instrument på ett vis som jag sedan tyvärr har tappat. Jag hade bestämt att jag skulle öva minst 3 timmar om dagen och ofta blev det mer. Sedan efter 2 år tröttnade jag på det, och började istället spela mer klaviatur och skriva musik, sedan tröttnade jag på det och började köpa synthar och orglar och spela in mer, sedan blev det stränginstrument, sedan började jag spela in mer seriöst och lärde mig mixa och producera och nu har jag snart en kandidat i musikproduktion och driver en egen studio, så vi får se vad nästa steg blir.
Hur skulle du själv beskriva ditt sound?
- Någon slags alternativ pop/rock, med inslag av R&B, Soul, Indie och Psyk.
Har du någon speciell metod när du skriver texter?
- Nej, detta kanske det svåraste för mig då jag i första hand bryr mig om melodierna, soundet, ackorden, svänget osv. Så texterna kommer ofta i efterhand och det kan ta väldigt lång tid innan jag hittar hem.
När du skapar musik, brukar du följa din ursprungliga idé genom hela skrivprocessen?
- Nej, just DK FOX handlar väldigt mycket om att följa impulser och göra det som känns spännande och kul i stunden. Denna skivan är gjord hemma i min lägenhet med så många musikprylar jag kunde få plats med under ett år, det var många sena nätter av rent experimenterande som ledde fram till denna musik.
Vilket var det första albumet som betydde väldigt mycket för dig?
- Så många jag skulle vilja säga, men ska jag vara helt ärlig så måste det nog va The Secret Of Time med Charlie Peacock.
Förutom musiken så är du även pizzabagare. Vilken är, enligt dig, den godaste pizzan?
- Margherita om vi pratar toppings, om vi pratar stil så skiftar jag mellan neapolitansk och romersk pizza al taglio, de är båda så bra på olika vis.
Du bor i Göteborg.
Finns det något du skulle vilja förbättra angående kulturlivet här, när allt med Corona lugnat sig?
- Göteborgs stad har satt käppar i hjulen för kulturen under en allt för lång tid och det var ju knappast bra innan corona, med nedstängningar av kulturföreningar och spelställen och nya regler om absurda provsmakningstillstånd för bryggerier osv. Så jag hoppas att de får ett annat perspektiv efter detta och förstår värdet i eldsjälar, småföretagare och ideella verksamheter som kämpar med att ge något från hjärtat.
Hur har du själv hanterat situationen med Corona?
- Musik och mat, studierna har skett på zoom, och jag har annars suttit i min studio eller stått i köket. Det är där jag trivs bäst ändå, men det har ju känts tomt och ensamt med distansering. Som jag nämnde tidigare är jag ju inte så mycket för sociala medier och smartphones osv.
Vad har du för smultronställen i Göteborg annars?
- Saluhallen för att handla. Älskar att gå dit och köpa ekologiska grönsaker av ville på torget och sen svänga förbi min olivgubbe.
Spike Brewery för god hantverksöl (lite partisk då det är här jag brukar stå och sälja min hantverkspizza), Yamall alsham vid skf för god falafel, men också billig!
Bergsjön för att bada, grilla och promenera året runt, Jinx för street food, Göteborgs bästa! Jubileumsparken för att koppla av med bastu i en kul miljö.
Om det var möjligt, vilken tidpunkt i musikhistorien skulle du vilja besöka?
- Oj vilken fråga! Finns ju så mycket alltså. Men det kanske mest spännande hade nog varit att gå tillbaka till innan musiken var kapitalistisk, innan det var något man såg på och lyssnade till. När musik var en social aktivitet och ingen stod i centrum och ingen fick betalt. När också musiken och dansen gick i ett. Det hade varit uppfriskande.
Finns det något drömprojekt du verkligen skulle vilja förverkliga?
- Jag drömmer om så mycket olika grejer, men sammanslagning av mina drömmar som skulle kunna bli en optimal dröm eller kanske en stressig mardröm hade kunnat se ut som så att jag har en stuga på landet, med extra stugor och utrymmen för studio, övernattningsrum, och scen. Där jag skulle kunna ta musikjobb och jobba ostört, samt att kunder får en paketdeal med mat, husrum och inspelning, och där det även kan arrangeras event i form av spelningar och fester. Jag är relativt självförsörjande med ekologisk odling och har lite djur.
Har du något favoritklipp på Youtube som du återkommer till gång på gång?
- Dog of wisdom, https://www.youtube.com/watch?v=D-UmfqFjpl0
Till sist, om du var en karaktär i en valfri film, vem hade du varit då och varför?
- Hmm, nån i en Wes Anderson-film, för då hade livet varit så vackert. Den fantastiska räven är en av mina absoluta favoritfilmer. Jag kan identifiera mig en del med Ash, den fantastiska rävens son.
Lyssna på I Wanna Get Over här nedan!
