Fantastiska Caroline af Ugglas har alltid gått sin egen väg. Jag beundrar henne djupt och som hon säger nedan "Jag är ju ett freak själv, så jag gillar musik som är freaky". Jag känner igen mig och det är mycket i Carolines uttryck, i hennes känslor, i hennes sätt att vara som jag beundrar djupt och som jag känner igen mig i. Bra musik handlar ofta om förståelse. Att ens känslor bär samma kläder som artisten och bra artister ger ens känslor ett eget rum, ett nytt språk att lära sig. Caroline af Ugglas har alltid lyckats med just det.
Nu är hon aktuell med singeln Fader vår som bär på en fantastisk text som dissekerar vårt egendomliga samhälle. Idag gästar Caroline serien "Fem album" där hon lyfter fem album som inspirerat henne under hennes karriär. Spotify-länkar till albumen, där det är möjligt, hittar ni genom att klicka på det specifika albumets titel.
Fick plattan av Heinz (Liljedahl) när vi spelade in mitt första album när jag var 24. En ganska sen upptäckt för mig, alltså. Heinz sa att det är en platta ”man måste kunna utantill, annars är du inte intressant”. Så jag lyssnade – sjutton gånger varje dag i några års tid. Varenda jävla låt är bäst! Det är så tydligt, så snyggt och så bra!
Janis Joplin - Pearl (1971)
Jag fick den här plattan när jag var 16 år och pluggade språk i Spanien. Kvinnan jag bodde inneboende hos hörde mig sjunga varje dag. En dag kom hon till mig med en samlingsplatta med Joplin och sa: ”Du sjunger precis som hon!”. Jag tog med den hem, lyssnade, sjöng med och startade band. Janis musik har format hela mig. Pearl innehåller dom flesta låtar som jag sen gjorde på min egen Joplin på svenska. Jag gillar också hennes kärlekspolitiska texter, sättet hon tolkar det psykologiska i ett förhållande. Det är inte ett dugg banalt!
PJ Harvey - To Bring You My Love (1995)
Världens ballaste! När jag upptäckte plattan lyssnade jag tusen gånger på den. Jag var röstlärare då och lärde folk sjunga och sa till flera av mina elever att de skulle härma PJ. Hon är så cool och har bra röstteknik, hon blir aldrig någon mesig sångerska och har en egen stil. Man ska gärna lyssna på artister som har en udda stil för att hitta sin egen. För vem vill härma någon som låter som alla andra? Inte jag i all fall.
Radiohead - OK Computer (1997)
Ett snuskigt jävla bra album! Jag tror att det här också var en platta som Heinz gav mig, under tiden när vi spelade in min första platta. Jag har hämtat jättemycket inspiration från den. Jag ”lekte” till Freak - flera sångelever fick den i läxa: att de skulle ”freaka” framför mig för att våga gå in i något annorlunda. Jag är ju ett freak själv, så jag gillar musik som är freaky.
Thin Lizzy - Jailbreak (1976)
Det här upptäckte jag långt innan jag träffade Heinz. Jag fastnade för Thin Lizzy i tonåren. Lyssnade mycket på LP:n i mitt rosa rum hemma, och tog med mig den när jag flyttade till min första pojkvän i stan. Spelade sönder LP:n och köpte den även på cd. Det här var under en period när jag gick ut 5-6 ggr i veckan och jag lyssnade på Jailbreak varje gång innan jag gick ut. Jag blir helt vild när jag hör den!
Musik är kul! Så mycket känslor!
/ Caroline af Ugglas
Lyssna på Fader vår här nedan och kolla in musikvideon!