 |
| Omslag: Bim Mehdi / David Andreas |
Första gången jag hörde STINA (Lindberg) så satt jag uppe vid Masthuggskyrkan på en av murarna som omger den. Det var vår och en sån där dag när man vet att ingen är mätt på solen, snarare otroligt utsvultna på den. Vips så vaknade hela staden och hela ens jag till liv. Som att solen hittar livets startknappar. Hennes debutsingel Fattat att jag lever klädde hela staden så fint den dagen. Som ett soundtrack för livet och dess återkomst. På något sätt känner man sig fri när solen kommer tillbaka och för mig är Fattat att jag lever en slags hyllning till att få känna sig fri i att få leva det liv man verkligen vill leva - utan att någon drar i en hela tiden.
Efterföljande Monkeymind var också fantastisk. Låten började stilla men utvecklades till en finfin poplåt. Det är lätt att ens tankesätt blir som ett slags fängelse och man söker hela tiden efter vad som är rätt och vad som är fel - men ibland får man bara försöka stänga och vila från allt som ”ska” och allt som ”måste.”
Nya singeln heter Alla barnen och det är kanske den mest poppiga singeln hittills. Med det sagt så om musiken låter lättsam så har det funnits ett starkt djup och allvar i alla hennes texter hittills. Hon har ett öga för det mänskliga och för hur viktigt det är att både människor och livet i sig är ombonade på de bästa av sätt. Det handlar både om en jakt på frihet men också att låta hjärnan få vila samt här då att verkligen få bli sedd. Att få betyda något för någon är något som gör hjärnan mer ombonad. Allt blir till ett sökande efter att få må så bra som det bara går. Vad kan tomhet göra med människor och skapa av vår brist på sammanhang? Vad kan vi göra bara för att få tillhöra något, känna att man har ett värde? Det finns också tyvärr människor som går över allas gränser i jakten på kontroll och makt. Det är förstås förkastligt. De som låter det destruktiva krascha någons liv, fullständigt.
Låten är mycket dansant och Stinas röst dansar till melodin som står i stark kontrast med texten men som alltid är det i de där kontrasterna som den finaste musiken finns. I radio körde hon en akustisk version av låten och det vore spännande med ett sådant släpp också, där viss kraft försvinner men där en annan kraft ökar. Oavsett vad hon beslutar sig för så är hon en fantastisk artist som värmer nu när Göteborg klätt sig i snö, isiga gator och en vind som blåser igenom hela kroppen. En låt att dansa bort den där kylan till samtidigt som man grunnar på de som beter sig destruktivt och låter sitt mörker gå ut över någon annan.
Lyssna här nedan!
