onsdag 11 mars 2020

"Jag hade övervägt riskerna noga innan jag bestämde mig"

Foto: Jonas Westin

Sofia Talvik släppte senaste skivan Paws of a bear i september 2019. En skiva som hyllades i flera internationella medier. Just nu är hon i USA på promotion-turné och hon skulle delta i den stora festivalen South by Southwest (SXSW) i Austin, tillsammans med bland andra Sarah Klang och Arre! Arre! På grund av rädsla för ett Coronavirus-utbrott så ställdes festivalen in, men Sofia väljer att spela på scenerna i Austin ändå och kämpar tillsammans med andra artister och scener för att hålla festivalen igång. Här berättar Sofia om musiken, barndomen och om beslutet att spela ändå, trots rädslan över ett Coronavirus-utbrott.  

Om du skulle beskriva ditt senaste album Paws of a bear som en plats, vad skulle det vara för plats och hur mår människorna där? 
- Det skulle nog vara den svenska västkusten i så fall. Många av låtarna är på temat hem och det var där jag växte upp. Hur mår människorna, tja ganska bra men lite melankoliska kanske. 

Är det någon låt du gillar extra mycket från skivan? 
- Jag gillar alla låtarna, men kanske Take Me Home lite extra. 

Du växte upp på Orust, hur var det att växa upp där? 
- Kul på sommaren, tråkigt på vintern. Det fanns inte så mycket man kunde göra på vintern som tonåring. 

Vad är ditt finaste barndomsminne? 
- Det är nog alla fina somrar på vårt badställe vid Hals. Nu har de byggt en massa lyxvillor där så det är inte samma sak längre. 

Hur kom du in på musiken från början? 
- Jag började spela piano när jag var 8. Jag spelade mest klassiskt och tröttnade på det när jag var tonåring så vid 18 års ålder fick jag en gitarr och började skriva låtar för att lära mig själv att spela. 

Vad lyssnade du på för musik när du växte upp? 
- Mycket 60-talsmusik. Janis Joplin, the Doors och Velvet Underground. 

Har din musiksmak förändrats mycket genom åren? 
- Jag gillar fortfarande ovannämnda band men nu lyssnar jag nog mest på Singer/songwriters och indie-folk från USA. 

Minns du din första spelning och hur det var? 
- Min första spelning var på ett torg i Stockholm. Det var något utomhus-jippo. Jag var jättenervös. 

Du har uppmärksammats för att du väljer att genomföra dina spelningar i Austin. Hur resonerade du när du beslutade dig för att spela, trots spridningen av Corona? 
- Jag är redan på turné i USA och hade planerat att vara i Austin för SXSW. När festivalen blev officiellt inställd började alla lokala artister och konsertställen att försöka rädda det som gick. Det blev en härlig DIY-känsla med mycket fokus på musiken som jag gärna ville vara del av. Självklart kommer jag att vara extra noga med handtvättar och så. Men det var orimligt för mig att ställa in nu när jag ändå är på turné. 

Tror du att du hade genomfört spelningen om du inte redan befunnit dig i USA? 
- Svårt att säga. Jag åker liksom aldrig hit för bara en spelning så när det handlar om att ställa in en hel turné så är det inte nåt jag vill eller har råd att göra. Jag hade övervägt riskerna noga innan jag bestämde mig. 

När du är på turné under en längre period i USA, vad brukar det blir för mat? Lagar ni egen mat i er van? 
- Ja vi har ett litet kök med spis och kylskåp så vi äter åtminstone frukost och lunch i husbilen varje dag. Ibland får vi middag på ställena vi spelar, det kan vara allt från restaurang till knytkalas. 

Du släppte en bok med minnen och bilder från din turné genom USA 2011-2013, tror du att du kommer att göra något liknande igen? 
- Nej, det var en väldigt speciell turné eftersom den varade så länge och allt var nytt. Det var också ett sätt att uppmärksamma alla som stöttade oss på turnén och alla vänskaper vi skapade.

Varför tror du att slagit igenom mer i USA än i Sverige? 
- För att Sverige är rätt bajsnödigt och folk i allmänhet bara vill gå ut och se artister de sett på TV. I USA är folk mer nyfikna på musik. Min genre passar bra här också eftersom jag spelar americana. 

Som jag förstått det har du varit i nästan alla delstater i USA. Finns det någon delstat du fastnat för extra mycket? 
- Jag tycker Idaho är fantastiskt, men även Utah och Wyoming. Landskapen och naturen där är helt otroliga. 


Foto: Jonas Westin

2012 släppte du skivan The owls are not what they seem - Är du ett stort Twin Peaks-fan? 
- Ja! Jag tycker de första två säsongerna av Twin Peaks är det bästa som sänts på tv. Tyvärr tyckte jag inte alls om nya säsongen som kom förra året. 

Har David Lynch betytt något för ditt skapande? 
- Inte för mitt skapande riktigt, men jag beundrar folk som skiter i normerna och går sin egen väg och det har han ju alltid gjort. 

Du släpper en julsingel varje år. Hur kommer det sig?  
- Det började som ett kul sidoprojekt och sen blev det en tradition. I övrigt skriver jag inte ofta låtar på ett bestämt tema så det är roligt att ändra sin kreativa process på det sättet. 

Vad betyder julen för dig?
- Julen är en fin högtid tycker jag men inte superviktig för mig. 

Har du något drömsamarbete? 
- Svårt. Ja kanske att jag skulle vilja att Dave Cobb producerade en skiva för mig. 

Har du någon speciell metod när du skriver låtar? 
- Nej, de kommer när de kommer helt enkelt. 

Häromdagen var det internationella kvinnodagen. Vilken tycker du är den viktigaste jämställdhetsfrågan? 
- Rätten till sin egen kropp. Både i sexuella och reproduktiva sätt. 

I vilka miljöer trivs du bäst?
- När jag får vara ute i naturen och campa med min lilla husbil och min man, göra en brasa och titta på stjärnorna. 

Till sist, vad vet du idag som du önskar du vetat när du var yngre? 
- Jag önskar att jag hade satsat fulltid på musiken tidigare än jag gjorde. I övrigt är jag rätt nöjd med allt jag åstadkommit.

Lyssna på Paws of a bear här nedan! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar