fredag 20 februari 2015

"Jag har lärt mig att se skillnaden, men inte alltid ryggmärgs-mässigt uppleva den"

När personer pratar om normer och strukturer tar många människor ofta åt sig på en individnivå, när Åsa Romson pratade på Almedalen 2014 om den destruktiva mansrollen så tolkade många talet som att hon hatar män som individer, när det var just strukturer och normer hon kritiserade. Det är olyckligt att det är så, men vad ska vi göra åt det? Jag frågade Annika Hirvonen, Miljöpartiets talesperson för rätts- och jämställdhetspoltik och Emil Jensen, poet och musiker, om deras tankar kring saken. 

Foto: Fredrik Hjerling

- Jag delar din problembeskrivning. Ofta blir det väldigt känslosamt att prata om dessa frågor för att de ligger så nära människors person. Vi märker samma problem när vi diskuterar koldioxidskatt, och människor känner att det är just deras farmor på landsbygden som vi belägger med skulden för klimatförändringarna...

- Jag vet inte om det finns någon enkel lösning på problemet. Jag tror att vi måste få fler människor att lära sig tänka i strukturer och dela med oss av de erfarenheter vi har till dem som inte har några egna erfarenheter av hur strukturer missgynnar och drabbar andra.

Foto: Peter Westrup 

- Ja, så sant, detta är beklagligt och ofta det stora hindret för alla efterlängtade språng! Men samtidigt är det så förståeligt och det är något jag själv tänkt mycket på. Det är så lätt att tro att det inte drabbar en själv, men så plötsligt ertappar en sig med att bli ledsen av något som någon sagt som egentligen handlar om strukturer. Jag har lärt mig att SE skillnaden - men inte alltid ryggmärgs-mässigt uppleva den! Och det kanske är nyckeln i att lära sig/få folk att lära sig - att acceptera att en faktiskt kan få den där personliga upplevelsen ibland, men att då vänta in förståelsen innan en reflexmässigt agerar på denna upplevelse.  
  
- Och en annan viktig sak i detta, tänker jag, är att aldrig känna sig "färdig". I samma stund jag har fått för mig att jag har koll på läget, har plötsligt någon norm förskjutits som gör att jag blivit en del av en struktur jag inte varit en del av tidigare, allt detta är ju i ständig förvandling, precis som en själv.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar