 |
| Foto: Julia Lindemalm |
Serietecknaren och musikern Karolina Bång föddes i Karlskrona, men är numera bosatt i Malmö. Hennes första seriealbum Handboken släpptes 2009 på doob förlag. 2011 släppte hon den queererotiska serien Cowgirls på Galago. Karolina är både ifrågasättande och ilågasättande. Hennes senaste album heter Alternativet som släpptes nu i dagarna. Det är den bästa boken jag har läst över huvud taget på väldigt länge. Smart, rolig och på alla sätt intressant. I boken söker Karolina efter livets riktiga valmöjligheter, bortom konsumtionssamhället mot det mer personliga, det som borde vara viktigast för en själv. Det finns ett alternativ till allt, till att inte fastna i trista normer, och Karolina Bång har gjort en väldigt bra bok om det.
- Alternativet är ett seriealbum som avvecklar självhjälps-världen i granskande djupgående drag, samt tar upp andra teorier om hur du blir som du blir och vad en kan välja att tro på. Det är en normkritisk bok!
Hur känner du att du har utvecklats som tecknare sedan Handboken?
- Hm, jag tycker att jag gjorde snygga grejer redan då, men rent berättarmässigt tycker jag att jag blivit mycket bättre.
Vad läser du själv för serier?
- Jag läser serier som Dotterbolagare har gjort, folk som är med i Galago, amerikanska tecknaridoler som Roberta Gregory och Alison Bechdel. Nyligen läste jag båda Julia Thorells böcker och Ulli Lusts Det här är sista dagen på resten av ditt liv. Alla jättebra! Jag läser inte jättemycket av manliga tecknare men de bästa är helt klart Charles Burns Black hole och allt av Jeffrey Brown.
Vill du berätta lite om Dotterbolaget?
- Dotterbolaget är ett rikstäckande feministiskt serienätverk för kvinnor och transpersoner som tecknar, och som jag varit med i sedan starten 2005. Vi gör allt ifrån fanzines till workshops och utställningar och socialt ryggdunkande och är för många en stor del i varför folk börjat teckna över huvud taget.
Vilka normer tycker du präglar seriescenen i Sverige?
- Hm! Tja, bland alternativserierna finns just nu väldigt mycket bra och feministiskt tänk, men fortfarande en del "jag är en serietecknande kille som gör vad jag vill"-anda i form av tafflig sexism och konstigheter. Det finns heller inte så många kvinnliga redaktörer och förläggare, vilket jag tror gör väldigt mycket för vad som publiceras.
Du skriver en del i Alternativet om att många vill vara den enda för någon och undrar varför. Har du fått något bra svar på det?
- Haha, nej. Men jag tror jag förstår tanken varför folk känner så. Jag tror det handlar mycket om att dagens samhälle är ganska komplicerat rent socialt. Då letar man efter en fast punkt, någon att räkna med. Jag tror det är en jättestor anledning till varför en skaffar familj; för att skapa ett gäng som automatiskt hör ihop och måste umgås. Då blir det inte så jobbigt om en inte hittar tusen bästisar eller andra vänner att upprätthålla relationer med.
Du har beskrivit dig själv som relationsanarkist. Vad innebär det för dig?
- Det innebär att jag och de jag har kärleksrelationer med utgår från principer som att det är konstigt att äga någon, och att om en tycker om någon så vill man att den ska må bra och vice versa. Alltså inte att det ska vara skamfyllt att känna saker för andra än med den man är i relation till.
Hur tycker du själv att kampen för jämställdhet ska se ut?
- Den ska inkludera olika sorters likaberättigande som inte bara handlar om kön. Den ska få finnas på många olika sätt utan att de behöver konkurrera med varandra ifall målet är detsamma.
Funderar själv kring heteronormen. Jag är själv heterosexuell men vill inte alls stödja heteronormen. Hur gör jag då? Några tankar kring det?
- Jadu, det kan en ju göra genom att försöka stödja allt som inte är hetero. Kommer på ungefär tusen olika sätt, men det är så klart något en måste komma på själv utefter ens egen förmåga. Om en pratar om den man är ihop med kan en säga partner eller någon annan icke könsspecifik benämning, prata med ställen om att vara inkluderande, sätta upp en liten regnbågsflagga på dörren och inte skylta med sitt heteroskap på det där avslappnade sättet som nästan bara heterosexuella gör, till förmån för att skapa utrymme för andra och en massa andra saker!
Varför tror du att så många har svårt att tänka normbrytande?
- För att det handlar om just normer; något som samhället/uppväxten/staten säger hur saker och ting ska gå till. För att det märks så himla mycket när en inte gör "som man ska". Det krävs en del styrka hos en människa för att orka sånt.
Hur ser den närmaste framtiden ut för dig?
- Jag ska promota min bok och vara ledig, sen börja på nya projekt!
Du kan läsa Karolina Bångs blogg här och köpa Alternativet på bland annat CDON, Bokus och Adlibris. Gör det!
