torsdag 29 augusti 2013

Bita ihop

Det smakar så illa att bita ihop. En av de finaste perioderna i mitt liv var trots allt när jag var på väg att bita ihop men en människa kom emellan. Och vad är finare av en människa att göra än att komma emellan ett hjärta som biter ihop? Att lägga in lite värme mellan två kalla sidor. 

Ett hopbitet hjärta kommer till slut aldrig våga hungra efter något igen. En del säger att bita ihop är ett bra sätt att ta sig igenom saker, men vad är att ta sig igenom och hur vet en när en är igenom? Tänk om det här är att inte vara igenom? Jag kanske är mitt i ett hjärta som aldrig riktigt sluter sig? Som varken drar in mig eller utesluter mig. En kanske kommer förbi till sist men är det förbi en vill vara? Vem vill inte hellre vara alltid än något som byts om? Vad byts om, om inte allt? Så varför ska jag komma undan? Vem kommer undan? Vem vill väl vara undan? 

9 kommentarer:

  1. Om du känner du måste bita ihop, så gör det.
    Om du känner allt är för stort, så känn det.
    Det som finns inom dig nu är det enda sanna, sen vet man ju aldrig vad som kommer med morgondagen...
    Håll kvar vid hoppet och lugnet på något sätt ändå... så om du en dag ändå står öga mot öga i en kärleksstorm med en drottning så är du inte stängd för det... bita ihop är okej, bara öppna munnen och andas riktigt djupt ibland... typ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar! Ja, handlar väl om att tillåta alla känslor en känner att kännas. Finare att bita ihop om någon kommer och förhindrar det i sista stund dock :)

      Radera
  2. Varför är du så hemlighetsfull när vissa frågar lite mer personliga saker? Är inte det lite drygt?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej! Tycker inte att jag är speciellt dryg... Tråkigt att du uppfattar det så. Men integritet är viktigt för mig och jag känner inte att jag vill offra den och dela med mig av privata detaljer hur som helst. Hoppas det är okej. Oskar

      Radera
  3. Bita ihop så käken krampar, hjärtat krampar... Eller bita ihop en liten stund för att orka focusera på att hoppa över bäcken för att samla mer blåbär... Intressanta tankar och ordvändningar. Ja vem vill vara undan.. Undantaget som bekräftar regeln undanknuffad....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar, Sara. Helst vill en vara närvarande i någon slags värme, men det är lättare att hålla sig undan den, i rädsla för att bli sårad bland annat. Det är jobbigt, svårt.

      Radera
    2. Inte lätt... Men vackert fint uttryckt just som det att någon ser och hämmar krampen, avvärjer låsning och hjälper en framåt...

      Radera
  4. Det här var en frågeställning som höll John Blund borta en bra stund inatt.
    Tack för dina fina tankar och funderingar... Och den självinsikt natten gav mig. :-)

    SvaraRadera
  5. Fint att mina tankar kan väcka något :) Hoppas dock att sömnen inte blir allt för lidande. :) Kram, Oskar

    SvaraRadera