onsdag 1 augusti 2012

Gruppställdhet

Vissa människor lider av en sak som jag valt att kalla för gruppställdhet. Jag tror att grupper är en stor orsak till många problem i världen, både hur man ser på andra grupper, hur man kategoriserar in folk i dem, hur man utesluter människor och själv försöker passa in och vara till lags. Exempelvis är det många som enbart begår brott när de är i en grupp, andra kommer med sexistiska kommentarer när de är med gänget medan de hyllar jämställdhet som fenomen när de är utanför gruppen. Vissa grupper, såsom invandrare, individualiseras gärna när någon ur gruppen gör något bra, men när en invandrare gör något dåligt så får ofta hela gruppen kritik. Kritik och beröm måste komma med samma förutsättningar, och så är det inte riktigt idag. 

Överlag tycker jag att människor borde reflektera mer över hur de beter sig i grupper kontra hur de beter sig ensamma. Det är ofta man ställs inför väldigt tydliga val men i grupper är det varken lätt eller självklart vad man ska välja. Ska man göra det moraliskt rätta eller göra det som man tror att gruppen förväntar sig av en? Ska man göra det som alla andra gör? Hur stor är egentligen en persons förmåga att välja fritt under inflytande av en grupp? 

Problemen med grupperingar är, tror jag, lika stor bland båda könen. Det ena könet trycker gärna ner kroppen, den egna eller andras, med kommentarer eller hets, medan det andra har ett större problem med fysiskt våld. Båda könen har självklart problem med båda dessa också, men för att generalisera så är våldet större bland manliga grupperingar medan utseendehetsen är ett större problem i kvinnliga grupper. Men vare sig det är ord som slungas iväg eller knytnävar så finns samma grundorsak där. Jag menar inte alla grupper har lika stora problem, men jag tror att i väldigt många grupperingar så skapar man tankar som individerna i sig inte alls vill känna sig vid, men som de gärna uttrycker i gruppen. På sätt och vis så slutar man uttrycka sig själv och uttrycker istället gruppens till synes gemensamma åsikter. Det är genom detta motsättningar skapas, där flera viljor blir en gemensam. 

Problemen med grupperingar tror jag börjar i strävan efter att alla ska vara likadana. Det finns fall där individen problematiserar gruppen men också där gruppen problematiserar individen. Jag tror att det ofta är en blandning av de båda. Ett problem försvinner dock om vi slutar att döma en hel grupp för vad ett fåtal gör och om vi börjar med att inte bara individualisera människor som lyckats i livet utan även de som begår brott. En person bär inte flera tusen samveten.