Den barnläkare som misstänks att medvetet ha berövat ett spädbarn livet med en för hög dos av läkemedlet tiopental åtalas nu för dråp vid Solna tingsrätt. Händelsen skedde för nästan exakt tre år sedan. Jag kan inte känna, om jag inte missförstått något, att barnläkaren har gjort något fel.
Barnet föddes för tidigt, utvecklade allvarliga hjärnskador och blev successivt sämre. Flickan led mycket i slutet och om läkaren nu injicerade den dödliga dosen tiopental, så handlade det snarare om att lindra barnets lidande i livets slutskeende, än att hon skulle haft något annat motiv. Läkaren nekar till att ens ha gett dosen, vilket kanske inte är så konstigt, då ett erkännande kan bli än värre för henne. Kanske behöver man inte alltid följa lagboken helt och hållet, kanske borde man också väga in andra saker, så som medmänsklighet. Döms läkaren så riskerar hon ett straff på sex till tio års fängelse. Det kan tyckas vara ett hårt straff för medmänsklighet.
Det här fallet leder så klart till frågor om dödshjälp ska vara tillåtet, och det är en fråga som både är svår och som man kanske hade behövt ta ställning till från fall till fall. Jag tror att de allra flesta vill att döden ska vara så smärtfri som möjligt. Man behöver se skillnad på att beröva någon livet, och att beröva någon lidande. Det beslutet ska så klart inte tas av vem som helst, utan av medicinskt kunnig personal.
