Det finns mycket att säga om Klara Andén. För mig så är hon en av landets bästa artister. Hon är närvarande i sina texter och väldigt mänsklig i hela sitt uttryck. Jag vet inte hur många kvällar jag har dansat till Nu har jag varnat dig och jag kan inte heller räkna till hur många gånger jag fått gåshud av låten Akta dig. Det är en låt om mäns våld mot kvinnor som Klara gav ut 2017. Låten är som ett slag i magen och behandlar att förövaren kan vara vem som helst och att det liksom inte går att skydda sig riktigt.
Klara har genom åren gett ut två album och i början av juni släpptes hennes tredje. Albumet heter Åtta steg mot att bli en osäker men eventuellt bättre människa. Det är utan tvekan årets bästa album-titel. Albumet beskriver både hur samhället och ens hjärna kan vara nog så svåra att hantera ibland och få till någon slags samverkan mellan de två. Det är lätt att övertänka och få hjärnan att jobba övertid med tanke efter tanke efter tanke samtidigt som samhället i sig serverar en stress till morgon, lunch och middag. Men medan samhället sällan erkänner sina brister så finns här en ödmjukhet kring artistens egna brister och kring saker som skaver i livet. Det blir en slags ”direktsändning till ditt inre” som hon själv uttrycker det i korta spåret Transparens.
En av de starkaste låtarna är Hjärnspöken. Det är lätt att skapa tankar om vad någon annan kanske tänker om en och göra det till en sanning. Klara sätter verkligen ord på det på ett starkt sätt. Även efterföljande Utmattningssyndrom är fantastisk. Jag blir ledsen av att höra den dock, hur samhället lätt skapar ohälsosamma kombinationer som kanske krävs för att ta sig fram, men som leder till att man går under på lång sikt. För de röda siffrorna tycks viktigare att bry sig om när det gäller ekonomi, men när stressen kläs i extremt röda kläder så hanteras det inte lika allvarsamt.
Mycket av albumet är en slags resa i att må bättre. I fantastiska Åtgärdsplan sjunger Klara ”jag är inte ett barn längre, åldern slog hårt på mina ursäkter” i en naken och rå text. Det finns kanske inga quick-fixes eller självhjälpsböcker som hjälper mot allt men här finns en fantastisk öppenhet som får mig att klä mina känslor i ord. Jag blir verkligen berörd och det blir som ett manifest mot att våga säga nej, pumpa din ork på ditt sätt, det är okej att vara tre plus och om att perfektionismen bara skapar ideal som inte går att nå upp till. Det är okej att vara osäker och ingen är så bra på att vara dig själv som du är. Det är ett fantastiskt album.
Lyssna här nedan!
