Jag vill så gärna bli älskad för allt jag är och om jag blir lämnad så vill jag hellre bli det, för något jag gör. Att bli älskad för något man själv är måste vara att få ut alla möjliga känslor och att bli lämnad för något man är måste vara minst lika mycket, fast åt andra hållet. Även om det inte skulle såra mindre så känns det bättre, på något vis att bli lämnad för något man gör. Kanske är det därför vissa är otrogna? Att de inte vågar avsluta relationen så att de istället gör något som får den andra att sätta punkt?
Jag vill vara din för att du är den enda personen jag vill ha på det sättet. Att en person gör att andra är helt ointressanta på vissa plan. Att en person tillfredställer behov som gör att jag inte behöver tillfredsställa det med andra, eller vill för den delen. Det är samma sak med alla dessa som tvunget måste kommentera hur andra ser ut när deras partner är med. Det borde vara något fel om man måste berätta att man tycker att andra tjejer är snygga och sexiga. Notera måste. Det är ännu mera fel om man fortsätter, trots att ens flickvän uttryckligen mår dåligt av det. Då visar man ju ingen hänsyn eller förståelse över huvud taget för hennes känslor. Är det verkligen en sådan stor sak att låta bli att kalla andra tjejer snygga och sexiga om den lilla uppoffringen gör att ens flickvän slipper må dåligt?