 |
| Foto: Press |
Vakentimmar-bekanta Andreas Gavlén gästar idag serien "Fem album" och han gör det i samband med att hans singel End Of The Summer äntrar världen. En låt som bär på värmande melankoli skulle man kunna säga. Det är en förhållandevis lugn låt där Andreas som ofta häller på bränsle för ett mer intensivt avslut på låten innan låten så sakta viskas ut. Det är snyggt och tillsammans med tidigare utgivna A perfect lie en av Andreas bästa singlar hittills. Spotify-länkar till de fem albumen hittar ni, där det är möjligt, genom att klicka på det specifika albumets titel.
Det här är kanske inte det mest självklara albumet att välja med The Cure. Men jag minns att jag lyssnade otroligt mycket på den här plattan direkt när den kom ut. Höjdpunkten för mig är mittpartiet på skivan, där det kommer tre extremt starka spår på rad: Maybe Someday, The Last Day Of Summer och There Is No If. Jag väljer att ta med det här albumet i listan mycket på grund av det där mittpartiet, men också för att jag i efterhand har insett att jag nog omedvetet har hämtat inspiration från just The Last Day Of Summer till min nya låt, End Of The Summer.
Kent - Hagnesta Hill (1999)
Det här är min absoluta favoritskiva med Kent. Jag började lyssna intensivt på bandet under gymnasietiden, men Hagnesta Hill är den platta som har fastnat allra hårdast hos mig. Jag älskar verkligen ljudbilden på den här skivan och hur allt binds samman av en otroligt tydlig röd tråd. Det är ett sådant där sällsynt album där det helt enkelt inte finns en enda dålig låt från början till slut, utan man sugs in i en helhet som håller hela vägen.
Killers Walk Among Us - Killers Walk Among Us (2014)
Jag har en stor förkärlek till musik från Göteborg. Det hade varit väldigt enkelt för mig att välja en platta med Broder Daniel eller något annat ikoniskt band därifrån, men jag väljer istället att lyfta fram den här skivan. Det är ett album som jag har lyssnat väldigt mycket på under de senaste åren. Det är en sådan där platta som bara blir bättre för varje lyssning och som är fantastiskt bra från början till slut. Särskilt låtar som Bonjour tristesse, Denial Is Not Just a River och Från Ramberget ser jag allt som någonsin hänt oss här är helt magiska.
The National - First Two Pages of Frankenstein (2023)
Jag känner att jag måste ha med lite nyare album på min lista också, och då var det här albumet ett givet val. The National har ett fantastiskt sound, och den här plattan håller otroligt hög nivå. Framför allt öppningen är väldigt stark - de tre första spåren Once Upon a Poolside, Eucalyptus och New Order T-Shirt sätter tonen direkt för hela lyssningen och drar in en i deras karakteristiska och vemodiga universum. Soundet känns väldigt moget och genomarbetat, där de lyckas behålla en enorm nerv genom den lågmälda melankolin.
The Felice Brothers - From Dreams to Dust (2021)
Med åldern har jag fått en allt starkare förkärlek till Americana, och det här är en helt otroligt fin platta. Låtar som Valium och Inferno är rena mästerverk i mina öron. Sångaren Ian Felices röst passar helt perfekt till bandets skeva, berättande och atmosfäriska sound, och albumets texter har ett fantastiskt bildspråk som verkligen berör och stannar kvar hos en.
/ Andreas Gavlén
Lyssna på senaste singeln här nedan!
