Jag knyter an med människor väldigt selektivt, men när jag gör det gör jag det alltid på djupet.
Jag älskar att jag och min fru går på en ny restaurang varje månad. Så upptäckte jag Tant Anton i Stan, Hjördis och Barnet. Jag älskar att ta en öl sent på kvällen när sorlet avtar och tankarna får fri sikt. Jag älskar när man möter människor där det känns som att bådas humor hör hemma i ett väntrum på sjukhuset - men där varje skämt samtidigt får en att känna sig så otroligt levande. Jag älskar att ställa klockan lite tidigare varje morgon för att få ligga kvar en stund och hålla om min fru. Det skapar verkligen en trädgård i mitt huvud. En trädgård med en avslappnande hängmatta i.
Jag älskar att logga in på Instagram och se att jag fått tio reels, varav ingen är ett egoistiskt skrik - utan snarare en dialog, en bro mellan två hjärnor. Jag är inte känslig för mängd, jag är känslig för dynamik. Därför kan hundra meddelanden i en dialog ge mig energi och fem meddelanden i en monolog göra mig otroligt trött och få mig att vilja svara först efter några veckor. Jag älskar att veta var jag har människor, att skapa band och känna en känsla av ”vi”, av ”oss”. Jag älskar när jag vågar säga nej, när jag vågar säga ja, när jag vågar säga exakt vad jag tänker på och inte orsaka flykt, bara förståelse.
Jag älskar att se film i soffan och känna att jag för en gångs skull lyckas hålla fokus på filmen. Jag är dålig på att fokusera. Vore jag ett program på tv så hade ett reklamavbrott lett till ett helt annat program efter avbrottet. Nyheterna hade blivit till Bolibompa. Förmodligen dubbat till ett annat språk.
Jag älskar de dagar då stressen får indraget serveringstillstånd, de dagar då inget regn, inte ens ett moln når hjärnan. Jag älskar att jag kan vara så märklig på jobbet, göra bort mig och ändå ha ett jobb kvar. Jag är en beroendemänniska och skapar lätt olika vanor, men jag älskar att de lätt blir till en sätt att se fram emot saker, som små skisser på väg att fyllas i. Som ett manus som ligger där halvskrivet och som fylls i först av olika möten, olika samtal som man vänjer sig vid. Jag älskar varje dag som min bästa väns njure fortsätter att fungera. Jag älskar att snurra på håret som en brottningsmatch med hjärnan. Jag älskar att gå in på Notino och hitta en ny parfym. Senast hittade jag Calvin Kleins Eternity for women. Jag vet, men jag älskar att jag inte orkar bry mig om sånt. Jag bryr mig alldeles för mycket om så mycket annat.
Jag älskar att se på gamla klipp från Bonde söker fru eller Första dejten och hitta citat att spara hela livet därifrån. Jag älskar att cykla längs landsvägar och inte ha något riktigt mål. Jag älskar att ha planer fram tills den dagen då de ska infrias - då kan de framstå som lite lite jobbiga. Jag älskar att komma hem till mina föräldrar i Kalmar och se glädjen i deras ansikten, att äta kroppkakor med dem. Jag älskar att kramas, särskilt att få en riktigt genuin kram. Jag älskar att upptäcka nya artister och att få lyssna sönder låtar, i sängen, i hallen, i duschen. Att få duschdansa till Klara Tuvas Ingenmanslandet eller The Nationals Eucalyptus har varit många kvällars bästa avslutning.
Jag älskar spontana dagsutflykter och att få besöka platser under deras lågsäsong, då känner jag mig hemma. Själv har jag ofta lågsäsong, åtminstone i alla sammanhang som upplevs röriga. Jag älskar när två personers energier matchar. Jag älskar när PR-personer lyfter vikten av det arbete jag gör med bloggen. Inte bara före utan även efter jag har skrivit något. Jag älskar när mina bestämda åsikter blir prövade, när min världsbild omkullkastas. Jag älskar leenden, att bli förstådd och att förstå. Jag älskar när personer uttrycker sig spontant, när de vågar göra bort sig och vågar vara lite knäppa. Jag älskar att leva och jag älskar er. Det kommer jag alltid att göra.
