 |
| Foto: Press |
Livet rymdes verkligen på Mathias Zachrissons förra album Vågorna. Livet och Nästan där bär jag fortfarande med mig, de är fortfarande något som tystar de inre skriken, som kramar om en ända in, så det känns inifrån. Albumet kramade om livet när dess avslut speglades i rad efter rad. Men jag såg albumet som en livsbejakande historia, en trösterik berättelse om 12 låtar.
Livet ryms minst lika mycket på Mathias nya album Vidderna, Så Verkliga. Livet, som inte alltid är så enkelt, som ibland kan få en att vilja fly en stund men någonstans byggs ens själ vidare, man lyckas angöra ett liv att leva, en verklighet att stanna kvar i. Livet kommer till oss med olika förutsättningar och världen vi lever i är ibland hopplöst kall. Att hantera ett föräldraskap i det livet, i den världen är något som skildras på albumet och jag blir inte sällan rörd genom de 9 låtarna. Och även om det som skildras verkligen inte är enbart solsken, nej, molnen dyker upp här och där, så får Mathias otroliga röst klumpen i magen, i världen att lösas upp.
Texterna är ofta stillsamt poetiska, inte sällan med rader som får hjärtat att slå en volt av värme. Som exempelvis ”Med dig så känns allt som första gången, men dina ögon kan jag utantill” (I gräset) och Innan mörkret tog dig lyste du allra mest för mig. Du syntes allra mest för mig”. Man både läser och lyssnar när Mathias delar med sig av sitt rika språk. Ofta tänker jag på Mathias musik som om Ted Gärdestad och Anna Järvinen hade mötts i en stilla dans. Mathias sjunger med samma lager känslor som Anna och musiken går ofta klädd i Gärdestads kläder, från 2024 års kollektion. Lyssna exempelvis på Flyktfåglar.
Ibland skildras en hopplöshet men det finns hela tiden ett ljus som står och drar i hoppet, får det att stå på benen ett tag till.
Det är en sen novemberkväll när jag lyssnar om och om igen på den instrumentala dansen i Se mig i ögonen. Låten bärs upp av en otrolig melodi och texten upprepas, liksom hamrar sig in i kroppen. På ett ytterst behagligt sätt.
Överlag är både melodierna, Mathias röst och förstås också texterna präglade av en oerhörd skönhet. Han tar med oss på en så fin verklighetsflykt att vi får styrka att ta oss an verkligheten ett tag till när vi är tillbaka. Det här är inte bara musik. Det är tröst, förklädd i nio låtar.
Lyssna här nedan!
