Musikminne från Majabou

Foto: Anders Tidholm

Artisten Majabou från Göteborg blir historisk idag då hon är den första som berättar om ett musikminne som jag själv varit en del av. Jag minns såväl Ebbots spelning på Masthuggsgunget och jag återvänder ofta till den kvällen och hur gemenskapen kändes i hela luften där uppe på berget. Majabou har genomgående haft ett fint samarbete med Yoël och duon har tidigare släppt låtarna Tongue tied och Stick around. Jag gillade den senare allra bäst och hur hela känslan i låten tände upp mitt huvud och gjorde mig lycklig. Senaste singeln Demoner släpptes i två olika versioner, varav den Yoël är inblandad i drar mer åt det souliga hållet medan den andra versioner lutar mer åt reggae. Oavsett vilken version man föredrar så tycker jag att det är både uppfriskande och väldigt bra!

För några år sen fick jag äran att köra och spela tamburin bakom Ebbot när han framförde Instant repeater '99 uppe på Masthuggsberget i Göteborg. Det var en otroligt vacker kväll och en massa folk som tagit sig upp för att kolla på livemusik och njuta av solen. Ebbot berättade för publiken att han skrivit låten just på det berget många år tidigare och därför blev det liksom extra speciellt att framföra den just där. 

Vi som var band åt honom hade repat in låten utan honom, så att det bara skulle vara för honom att kliva upp och köra (being the rockstar he is). Min uppgift hade alltså varit att plocka ut tamburin och olika körer. Jag passar här på att be om ursäkt till mina dåvarande stackars grannar som fick utstå ljudet av mekaniskt repetitivt tamburinspel dagarna innan. 

Hursomhelst, cirka två och en halv minut in i låten kommer ett parti med olika oooh-körer som liksom ligger om vartannat och jag tog ut nån egen variant på dem, osäker på exakt hur detta skulle samköras med Ebbot sen. Så står vi där, låten drar igång … alla på berget blir lyriska och magin är total. Cirklar sluts. Inget annat än ögonblicket existerar och så vidare. Jag slits mellan njutning och total fokus, för fan ta mig om jag gör fel och sabbar allt det vackra som nu pågår. Vi kommer fram till oooh-partiet och nu gäller det. Jag börjar med ett oooh, ser Ebbot snett bakifrån och håller fullt fokus på vad hans nästa steg är. Som jag minns det gör han nån liten rörelse som indikerar att han noterat oooh:et och att han så att säga är helt med på noterna. Detta åtföljs av en spontan och helt fantastisk call and response-situation mellan oss, han fattade direkt. Det var bara ett så jävla mäktigt exempel på hur man kan konversera via toner och i stunden sluta en överenskommelse utan att ens ha pratat. Jag känner inte Ebbot och vi hade inte sagt ett ord till varandra innan. 

Jag tror alla i bandet stod med en liknande känsla. Att allt liksom skapades direkt i stunden på något sätt. Den känslan är nog det absolut coolaste med att köra live. Och att köra live med en så rutinerad artist. Jag kände mig totalt inne i en fokusbubbla och helt utanför mig själv i ögonblicket på samma gång. Ett minne för livet, helt klart.

/ Majabou

Lyssna på Demoner här nedan!