 |
| Foto: Ollie Nordh |
Som barn spelade min pappa Rolling Stones hela tiden. Det var fint att ta del av hans vrål, hans drömmar, hans kärlek till livet. Allt fångat i ett band. Jag minns hur häftigt jag tyckte att det var att omslaget till Sticky Fingers innehöll en riktig dragkedja till gylfen. Jag påminns om Rolling Stones när jag lyssnar på Bromanders nya singel För dem som lyssnar. Det är inte så att Bromander helt ändrat sound men jag kan höra liknande riv, liknande ilska i soundet som från de plattorna min pappa fick mig att lyssna till som barn. Jag gillar verkligen energin.
Som vanligt får Bromanders texter en att ställa viktiga frågor. Här riktas kritiken mycket mot sociala medier och förväntningar man kan ha på sig som artist på just Facebook och Instagram exempelvis. Jag har själv blivit mer och mer anti, då jag ser att det mesta riktas in på att lyfta fram sig själv och mycket av det andra är sekundärt. Lite som att man frågar hur någon mår bara för att man ska få berätta om sig själv typ. Allt är en jakt på ens egna toppar. Man iakttar mycket på sociala medier men hur många syns egentligen? Man vet vem många är, vad de är men sällan hur någon mår. Var hör man hemma någonstans?
Bromander skriver inte sällan sökande texter och han monterar upp texterna längs själens vägg med en fantastisk röst och minst lika fantastiska melodier. Det här är nog den mest direkta singeln hittills och samtidigt en med riviga naglar. Det är en utsökt singel som lovar riktigt gott inför den kommande EP:n De blindas stad.
Lyssna här nedan!
