Paine Galletto är nu här med sin fjärde singel i ordningen. Jag skrev senast om Inte alla män, en låt som jag beskrev som en av årets absolut viktigaste låtar. Det var en låt som jag hoppas kommer få och även har fått folk att faktiskt säga ifrån när män går över gränsen vilket händer på olika sätt varje dag. Det var en suverän text i alla fall med mycket mening i. Det är ett så oerhört stort samhällsproblem och varje gång någon åtminstone belyser det så kanske vi närmar oss den största käftsmällen mot destruktiva normer och beteenden någonsin. Jag hoppas det åtminstone.
Nya singeln 8-16 klockar in på två minuter. Jag hade gärna velat ha minst en minut till men det är mest för att den delvis skapar ett så avslappnat dansgolv i bröstet och delvis för att jag känner igen mig så mycket i texten. Låten är som att slita bort den sista knappen från arbetslinjens skjorta. Man vill maximera livslinjen snarare och få göra saker som andas, få känna livet på riktigt. Det är så lätt att bli grå bland alla rutiner som man måste förhålla sig till. Det är viktigt med jobb men det är också viktigt med livet utanför det och känna att ingenting begränsar ens lust till att leva, ens ork för att hantera alla känslor. Det är så viktigt att alla sidor får utrymme, att alla sidor får komma till tals. För mig är det en fantastisk låt att klä på mig inför helgen. Den är ett humör jag alltid vill klä mig i.
Lyssna här nedan!
