Senast jag skrev om Ida Grattes musik var det när jag recenserade albumet Vi måste prata. Jag lyssnar på det ofta och jag ser den tydliga gemenskapen å ena sidan och samhället som misslyckas att stötta och förebygga än tydligare ju mer jag lyssnar. 2023 har varit ett fruktansvärt år för många, med krig, våld och olika former av otrygghet och mycket av det målas upp på Idas album, samtidigt som gemenskapen och vänskapen målas upp jämsides. Den som får en att stå pall på något sätt i en jobbig värld. ”Jag vill bara veta att du lever” är en rad som säger så mycket.
Ida har idag släppt den akustiska singeln Kyss mig bonne nuit. Det första jag tänker på när jag lyssnar på texten är när jag och min fru gått över Skanstullsbron. Det blir lite extra fint när man kan tänka i sitt liv lite lite i någon annans texter, i någon annans musik. Ida målar upp ett vinterklätt Stockholm med små detaljer om att hennes cykel har frusit fast. Det känns personligt och väldigt fint. Det är en kärlekshistoria som målas upp, som en jättefin kontrast till vinterkylan. Idas kärlek är från Paris och ömheten, känslorna täcker varje ord. Varje mening blir till en fin kärleksförklaring.
Lyssna här nedan!
