Foto: Privat |
(Diana) - Allt började med att jag lirade med två tjejer som spelade bas och gitarr men en av dom ville byta till trummor så då slängde jag iväg ett meddelande till Elias och fråga om han ville hänga på och spela bas. Väl på plats så visade han dåvarande basisten lite grejer på trummorna men vi alla tyckte han var så bra så han vart kvar på trummor. Efter ett tag hoppade de andra två av så då var det bara jag och Elias kvar. Det var i samband med det som vi började skriva egen musik, innan dess var det mest covers. Vi började även repa i frihamnen. Så det är därför vi säger att vi bildades där, det var liksom inte så seriöst innan.
(Måns) - Diana svarade på en annons som jag lagt ut på bandfinder, för Microlaxx sökte en basist.
(Elias) - Diana skickade ett sms där hon sökte basist men jag gick med som trummis. Tidigare hade hon provspelat med ett band som heter Rättegång, då lärde vi känna varann.
(Oskar) - Jag kände Elias lite sen innan, jag lärde känna honom när jag flyttade till Göteborg.
Ni får säkert den här frågan ofta, men var fick ni ert suveräna bandnamn ifrån?
(Diana) - Jag var på apoteket en dag och så såg jag Microlaxx på ”mage”-hyllan och tänkte, jäklar vilket coolt bandnamn det skulle bli om man la till ett x. Jag kollade med de andra vad dom tyckte och de tyckte det var en bra idé så så fick det bli!
(Elias) - Det var Diana som kom på det.
Jag älskar Asta Kask-referensen i titeln Aldrig en EP- Hur mycket har Asta betytt för er som band?
(Diana) - Namnet på skivan var det inte vi som kom på utan det var Grönpeppar Records som tog det fantastiska initiativet till att göra en hyllningsskiva till Micke Blomqvist. Han sålde sin gitarrförstärkare för att finansiera skivan. Det är en samlingsplatta med oss och tre andra unga punkband. När vi fick förfrågan att vara med var det en självklarhet. För mig har Asta Kask betytt sjukt mycket, första låten hörde jag när jag var 14. Det var Politisk tortyr och jag tyckte att det var den bästa punklåt jag nånsin hört. Jag såg dom live 2016 på julpunken på Kafé 44. Jag fick följa med backstage och hänga med de och de andra banden som lirade, det var sjukt coolt!
Asta Kask har fått mig att våga vara mig själv och sluta bry mig så mycket om vad andra tycker!
(Måns) - Min farsa lyssnade på Asta Kask, det var så jag upptäckte dem. Min favoritlåt är Varning på stan.
(Elias) - Det var det första melodiösa punkbandet jag lyssnade på, det är ett bra band. Jag gillar mest första albumet.
(Oskar) - Det var Asta som fick mig att lyssna på tuffare snabbare punk.
Vilken är er mest oväntade influens?
(Diana) - Personligen så älskar jag Boomtown Rats. Bob Geldof är en förebild för mig och jag tycker även att han har väldigt bra politiska åsikter. Han var med och startade Live aid bland annat.
(Måns) - När jag lirar själv så är det Death from above och Hurula.
(Elias) - Jag lyssnar mycket på reggae. Jag gillar Bob Marley och Prince Buster
(Oskar) - Stevie Ray Vaughan, bluesgitarrist.
Jag lyssnar ofta på Big Fish låt När idag blir igår, de sjunger ”Visst kan man lätt bli knäckt av propagandan de säljer paketerad som sanning och frispråkighet”. Jag delar den känslan, det är lätt att man känner sig maktlös. Jag kan tänka att ni känner likadant. Hur tänker ni att vi bäst ska bemöta rasism i dagens samhälle?
(Diana) - Jag tycker vi borde bli bättre på att få de som kommer hit att känna sig ett med vårat samhälle. De ska bli betraktade som medmänniskor precis som andra. Det är utanförskapet som ställer till det.
(Elias) - Nita de jävlarna! Nej, jag vet inte, det är en bra fråga. Men våld kanske löser något ändå.
(Oskar) - Slå tillbaka!
Om ni skulle nämna fem förändringar ni vill se i samhället, vilka skulle det vara?
(Diana) - Oj, det var en bra fråga. Men ett mer jämlikt samhälle på alla plan och att människor har mer överseende med andra människors brister. Man ska inte behöva bli betraktad som misslyckad bara för att man inte kan göra allt.
(Måns) - Bort med våldtäktsmän, bort med alla rassar och nassar och stoppa monarkin!
(Elias) - Fuck Wallenberg! Bort
med rasismen!
(Oskar) - Bort med all form av förtryck och all form av diskriminering. Sånt borde inte finnas, det är så jävla onödigt.
Jag älskar energin i låten Våga - berätta mer om den!
(Diana) - Det är en personlig låt, jag och vår förra basist Elle hade båda lite idéer, men till slut så blev det en låt om att våga vara sig själv och att tro på sig själv.
Hur vi kom på att vi skulle ha orgel och predikande i början minns jag inte men vi ville testa nåt galet, nåt som vi inte hade gjort förut. Det stod en keyboard i replokalen som vi lånade så Elle provade lite ackord och till slut så fick vi till det som blev introt.
(Elias) - Jag har egentligen inget att berätta men texten är jäkligt bra!
(Oskar) - Den har ett bra budskap.
Finns det någon person som har betytt extra mycket för er som band?
(Diana) - Linus, sångaren i The Past. Han har hjälpt oss mycket med både stöd och kontakter.
(Måns) - Min farsa, det var han som lärde mig spela.
(Elias) - Min farsa, han inspirerade mig till att börja spela trummor. Men han vill hellre att jag ska vara gitarrist.
(Oskar) - Elias. Jag hade inte lirat i Microlaxx om det inte vore för han.
Om det var möjligt, vilken tidpunkt i musikhistorien skulle ni vilja besöka?
(Diana) - Jag skulle vilja gå tillbaka till 70-80 talet. Det fanns många häftiga band då.
(Måns) - Absolut inget annat än nu. Allt man vill lyssna på finns nu och allt som finns nu gick inte att lyssna på back in the days.
(Elias) - 70-, 80- och 90-talet. Jag är nöjd med vad som finns i dag men det var nåt visst med det gamla.
(Oskar) - 80- och 90-talet, de bästa banden började då.
(Diana) - Jag minns ett minne med vår gamla basist. Vi hade snackat om att ha med nåt roligt i mellansnacket så han hade köpt in ett leksakspiano, tråkigt nog blev det inget med de planerna när det var dags. Det gick inte att ansluta till PA:t.
(Måns) - När jag satt backstage med Reckless State och spelade NOFX-låtar.
(Elias) - När vi lirade på Fängelset. Jag snackade med farsan i telefon och berättade att jag var på Fängelset och han missförstod mig helt så det var kul!
(Oskar) - Jag minns när vi sov utomhus på Hugo Fjäderben Kalaset, Elias sov så länge så jag vaknade före han och när jag hade vaknat så ställde han sig upp och skulle byta stol i sömnen (vi sov på solstolar). Jag sa till han att ”va fan, du kan ju inte bara byta stol sådär” och han svarade inte då han gick i sömnen. Jag minns att han mumlade ett svar tillbaka. Sen gick han och satte sig igen.
Hur ser planerna för framtiden ut?
(Diana) - Vi håller på att repa in nya låtar för ett nytt album, det kommer bli lite råare och mycket mer politiskt än det vi gjort tidigare. Skivan kommer heta Låt murarna falla. Vi hoppas på att kunna komma in i studion senare i vinter/vår för att spela in lite.
(Måns) - Jag ser fram emot den nya skivan.
(Elias) - Förhoppningsvis fortsätta spela mycket. Det vore kul att lira i Tyskland!
(Oskar) - Jag ser fram emot att skriva många nya låtar. Både skrivarprocessen och den tonsättande delen och att sen få framföra låtarna live. Det är grejer det!
Vad hade ni gjort i en alternativ verklighet där ni inte var punkare?
(Diana) - Antingen stannat kvar i emo-fasen eller gått och blivit hårdrockare, haha! Nej, jag vet faktiskt inte men jag hade nog hållit på med musik på nåt sätt i alla fall.
(Måns) - Jag är ju inte punkare så jag hade väl spelat i nåt annat band.
(Elias) - Jag hade lyssnat på metal och graffat.
(Oskar) - Jag hade förmodligen hållit på mycket med bilar. Jag höll på mycket med sånt när jag var liten så jag hade nog fortsatt med det. Lyssnat på lite country vid sidan av .
Till sist, om ni var karaktärer i en valfri klassisk film, vilka hade ni varit då och varför?
(Diana) - Kat Stratford från 10 things I hate about you
(Måns) - William Foster från Falling Down.
(Elias) - Svampbob!
(Oskar) - Rick från Rick and Morty.
Lyssna på Microlaxx här nedan!