Jag föll verkligen för Nike Sellmars röst när jag hörde henne sjunga Ulf Lundells Öppna landskap i Idol. Det är något visst när man tonar ner allt annat och låter just rösten vara det tydligaste och viktigaste instrumentet. Det var en fantastisk version och fick mig lika rörd som när Magnus Uggla tolkade Jag och min far av Olle Ljungström. De delar samma känsla, när vemod och skönhet springer in i varje ton och tar lika mycket plats där. Nike gjorde en fantastisk resa i Idol och vann tävlingen rättvist, tycker jag.
Ofta är det ju svårt att gå vidare efter Idol. Det kan vara svårt att hitta sitt eget uttryck, men detsamma gäller väl många artister egentligen. Jag tänker dock att många kan ha en hel del åsikter om vilket håll en Idol-artist ska röra sig åt och att det kanske inte är så lätt när folk drar i en.
Jag tycker att Nike imponerade stort i Idol, både i mer riviga låtar som Holes Celebrity skin och kanske främst när rösten fick mest fokus, när den inte behövde tävla mot ett riv, utan fick vandra fritt i ett ganska avskalat landskap. Hennes röst rymmer verkligen stordåd, lyssna exempelvis på hennes version av Bob Dylans Make you feel my love.
Nu är hennes första egenskrivna låt ute. Playing the game släpptes nu i fredags och det är hennes tredje släpp, men hennes egentliga debutsingel, tycker jag. With a little help from my friends och Anything you say var Idol, det här är mer hennes första toner på egna ben, på egen röst. Det är en låt som jag uppskattar mest av allt i verserna. Då känns texten och rösten som mest. Refrängen är mer bombastisk och jag tror att låten hade vunnit än mer på att inte slå på stort. Texten och rösten är stora nog ändå. Det är ändock en mycket bra låt och Nike sjunger verkligen så att hjärtat fylls av rysningar, av glädje, av flera hopp genom själen. Det ska bli spännande att se var Nike tar vägen härnäst.
Lyssna här nedan!
