Min fru lärde mig det fina i att gå på ölpromenader. Hennes var i Berlin, mina i Göteborg. Under en sådan i våras så lyssnade jag mycket på Göteborgsbandet Dog Park som är en trio som låter som en sommar med melankoliska små moln över dagarna. Det är båda varma penseldrag och melankoliska små klickar. Bandet var perfekt att lyssna på på såna promenader. Det finns en längtan i melodierna som jag älskar. Den där känslan när man bara dras med i svänget, i vissa slingor, i vissa stämmor. Man dras verkligen med.
Bandet debuterade 2020 med singeln Act as if vilken följdes upp av Million bucks. Både charm och vemod fick plats i dessa låtar, vilket blandades med lite svart humor i den sistnämnda låten. Folkpop i dess allra finaste form. I den sistnämnda låten gillade jag verkligen upprepningen av orden "You can be a million bucks to me” i slutet av låten, som gjort för att sjungas med på små intima klubbar. Vackert.
Nu i augusti så kom deras debut-EP Gemini och den består av sju olika spår som befäster det där som de första låtarna utlovade. Särskilt debutlåten och dess vardagliga beskrivning av kärlek får mig verkligen att känna att det är just i vardagen det mest fina ögonblicken finns. De små detaljerna. Jag älskar den nya lite råare versionen av Act as if. Den finstämda Salty berör även den starkt och jag gillar att det finstämda får in mer och mer buller i slutet. Jag gillar den vändningen i låtar. Det tycks även bandet att göra, det bidrar med en stark känsla när gitarrerna kommer in och exploderar. Det är väl också det som skiljer de nya låtarna från de första singlarna, att de nyare bär på ett tyngre sound. Bandet har även växt sen de första singlarna, från en trio till en kvartett.
Den inledande låten Cobblestone får mig för övrigt att påminnas om filmen Jess + Moss. Det är en låt som hade passat perfekt till den filmens soundtrack. Filmen, en drömsk historia om två syskon som fördriver dagarna med att lyssna på gamla skivor och kassettband och titta på stjärnorna, är fantastiskt fin och Cobblestone ger mig samma drömska känsla. Det lite brusiga, nostalgiska soundet gör mig både vemodig och upprymd. Precis de känslorna som stor popmusik brukar skapa inom en.
Lyssna här nedan!
