 |
| Foto: Daniel Björneke Wirgård, Layout: Hans Fahlberg |
Det är nästan som om sångerna hos duon GRÅ på albumet Snett ljus spelas av ängar och stilla sjöar. Duons musik gör en lugn och trygg. Runtom bandet, som består av Johanna Björneke Wirgård och Petra Haraldson, finns musikern Daniel Wejdin som vackert fångar in bandets toner och bidrar med ytterligare dynamik och vackra arrangemang. Bland de poetiska texterna möts utklipp ur vardagens tidningar, känslor klipps ut, ögonblick, det dubbla i att vara människa och hantera både sig själv och sina känslor i vardagen, som kan vara både just grå men också himlastormande. Det är inte sällan vemodigt, även om små fönster öppnas - och ljus och tacksamhet strålar in därigenom.
Tempot är genomgående lugnt och melodierna ofta pianobaserade. I vackra Krokus sjungs det om ”en kram som säkert lovar att inte släppa dig.” Det finns en eftertanke och samtidigt en röd tråd av längtan i texterna. Det tunga möter det fina, det färgfattiga möter det sprudlande färgglada. På Skridskor, som påminner mig om när jag själv för första gången lärde mig cykla utan att hålla i styret, gästar Gustav Davidsson med en vacker trombon. När pianot kysser blåset blir det magiskt. Allra bäst låter det i Om du lutar dig framåt där texten rör vid något som kanske inte blir riktigt bra, oavsett hur man väljer att göra.
Överlag hade kanske albumet vunnit på än mer variation men ofta är det så vackert att jag blir rörd. Det är verkligen som att lyssna till ängar och stilla sjöar. Man blir överröst av en värme, ett lugn, något som blir till en vacker roman för ens öron.
Lyssna här nedan!
