fredag 9 mars 2018

"Svartskalle är något som jag kallas, men inte vem jag är. Det är vad andra har sett mig som"

Foto: Press

Med låtar som Du kallar dig demokrat och Mitt brustna hjärta berättar Svartskallen, på debut-Ep:n Blattepunk, sin historia, om flykten från Iran, om ett Sverige där rasismen tar mer och mer plats, intar allt fler positioner. Det här är hans historia, hans samhällsskildring. 

Vad kan du berätta om dig själv? 
 - Jag är en person som inte tror att det är helt kört för mänskligheten utan tror på musikens kraft och att genom den kunna förändra samhället till det bättre för alla. 

Svartskallen är ett ganska hemligt projekt, vad är den största anledningen till det? 
- Det är inte SÅ hemligt, man ser ju vem jag är på ett gig. Men jag vill att projektet ska vara en egen entitet, för att belysa ett fenomen. Svartskalle är något som jag kallas, men inte vem jag är. Det är vad andra har sett mig som. För mig är det viktigt att få fram mitt budskap och jag använder andras negativitet och skällsord till något positivt. Vem vet, kanske blir ordet i framtiden förknippat med musik. 

Hur skulle du själv beskriva nya Ep:n? 
- Ärlig, rak och självblottande. Den skrevs när jag mådde som absolut sämst över utvecklingen i samhället och på något sätt så räddade den mig från att försvinna helt. 

Du kom till Sverige som 4-åring. Jag pratade med författaren Khashayar Naderehvandi för några år sedan som, ordagrant, berättade att ”Att peka på den förhållandevis korta tidsperiod som var själva flykten, i betydelsen "på resa från ett land till ett annat", glöms det bort att flykten inte tar slut förrän långt senare, om den alls gör det. Att hela tiden behöva förhålla sig till andras blickar på en, andras krav på tacksamhet, andras och det egna strukturella fångenskapet, att behöva förställa sig för att få jobb, lägenhet, ett värdigt bemötande och så vidare, har påverkat mig mer, vill jag tro, än att ha varit på flykt i dess mest konkreta betydelse.” Är det något du kan känna igen dig i, att flykten på många sätt bara fortsätter? 
- Absolut, det känner jag verkligen igen mig i. Samtidigt fortsätter flykten för alla människor, även de som inte bokstavligt talat har flytt från ett land. Alla flyr vi någonting. Problemet som jag ser det är att vi flyr från varandra och skapar en barriär som exkluderar, i stället för att inkludera. 

Rasismen ökar både i Sverige och i många andra länder runtom Europa, vad har du för tankar om vad det beror på? 
- ”Do not underestimate stupid people in large groups” är väl rätt i tiden. Självklart okunskap och dålig självkänsla, men i ett större perspektiv så tror jag att det handlar om makt. Så länge människor är rädda så kan man styra dem till att göra oaktsamma val. När bilden av en person med icke-europeiskt utseende (vad det nu än betyder) är negativ så blir samhällsklimatet mot dessa personer också negativ, vilket leder till en ond spiral där allt som går åt skogen i samhället skylls på dessa personer. Vi har sett det genom historien så många gånger, som finländare i Sverige på 1800-talet och judar i Tyskland på 1920-30-talen. Trots det har vi inte lärt oss något, men det är inte för sent än.

Vilka samhällsfrågor tycker du borde uppmärksammas mer? 
- Oj, det är väldigt många som jag tycker är viktiga. Oavsett vilken fråga så måste man kunna se nästa generation i ögonen och säga att vi gjorde vårt bästa. Just nu tror jag inte att vi gör vårt bästa, vi låter oss styras av flera andra parametrar med grund i egoism. 

Vad ser du som viktigt och mest värdefullt i livet? 
- Att våga säga ifrån när något är fel är något som alltid har drivit mig. Kärlek, gemenskap, jämlikhet, mångfald, acceptans och kunskap är saker som jag tycker är värdefulla och vi måste värna om dessa saker annars kan de gå förlorade. 

Vad önskar du att du hade mer tid till? 
- Spela mer och spela överallt. Musik är ett universellt språk med kraften att förändra. 

Vad har du för förebilder? 
- Alla människor som inspirerar mig till att fortsätta göra det jag gör, de som försöker göra gott och sprida kärlek och få oss att tänka till. Allt ifrån min familj till grannen eller någon historisk person.

Finns det någon chans att se dig live framöver? 
- Det kommer gig under våren men inga datum är spikade. Det är bara att hålla utkik. 

Säg att du får anordna en festival, vad skulle känneteckna just den festivalen? 
- Kärlek, gemenskap, jämlikhet, mångfald, acceptans och sjukt bra musik! 

Vad vill du att lyssnaren ska känna när hen hör din musik? 
- Jag vill att de ska känna vad de känner. Jag berättar om min syn på samhället, berättar om min bakgrund. Jag hoppas hen blir inspirerad till att vilja förändra! 

Till sist, vill du hälsa något till läsarna innan de lyssnar på Blattepunk
- Tack för att ni lyssnar!

Lyssna på Blattepunk här nedan!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar