måndag 1 februari 2016

"Periodvis står jag som en dammig staty på Stadsbiblioteket"

Foto: Emil Agrell 

Förra gången jag såg Kristian Anttila var det sommar, han och Jakob Hellman spelade på The Docks i Göteborg. Vi tog båten dit, båten hem. Det var en vacker kväll. Nu är Kristian aktuell med sin första helt akustiska skiva. Rum 4 Avd. 81 är döpt efter en psykiatrisk avdelning som Kristian tillbringat tid på. Första singeln släpptes i december, "Livet är det som pågår medan du väntar på sånt som aldrig händer". Texterna på nya skivan känns som att de är skrivna tätt intill själen och de slingrar sig runt hjärtat gång på gång. Ett gott betyg? Utan tvekan.  

Vad skulle du säga att nya skivan är för en slags skiva?
- En ganska vanlig, tråkig, konventionell singersongwriter-skiva. Med den skillnaden att det är en väldigt bra vanlig, tråkig, konventionell singersongwriter-skiva.

Hur är känslan nu inför släppet?
- Ganska lugn. Mina lyssnare verkar uppskatta det dom hittills fått höra. Sen vill jag inte att det ska gå för bra heller.

Texterna känns väldigt nära, raka. Hur ser du på gränsen mellan att vara privat och personlig?
- Vet inte riktigt. Jag skriver mest utan någon vidare eftertanke. Har eventuellt för lite skam i kroppen.

Finns det något du inte skulle kunna skriva om? 
- Daggvåta sommarängar. 

Hur var din uppväxt?
- Jag var ganska ensam och ängslig. Gömde mig i böcker och tv-spel.

Vad skulle du säga att du lever för liv idag?
- Ganska ensamt och ängsligt. Har dock tröttnat på böcker och tv-spel. Väntar in en ny hobby. 

I december så samarbetade du med författaren Mikael Niemi och tonsatte hans dikter. Vill du berätta lite om det? 
- Jag skrev ett beundrarmail till honom för något år sedan och fick faktiskt svar. Han hade hållit ett tårdrypande vackert tal under Pride-invigningen i Pajala som jag ville få skickat till mig. Och det fick jag. Fantastisk man. Det var dock artisten Dennis Kalla som hade en idé om att sammanföra oss tre för en helkväll där vi kunde tonsätta dikter som Mikael hade skrivit och visst var jag på det. I regel är det texterna som tar längst tid för mig. Musiken rinner mer ur mig oprovocerat. Så det var tacksamt att ha texterna klara. Bara att pussla in dom i musiken.

Läser du mycket poesi annars?
- Periodvis står jag som en dammig staty på Stadsbiblioteket och bläddrar frenetiskt efter inspiration. Periodvis inte alls. Merparten av all poesi är i ärlighetens namn riktigt risig.

På vilka sätt har vistelsen på avdelningen påverkat texterna på skivan? 
- Egentligen inte alls. Vistelsen i sig gav mig dock tid för eftertanke. Texterna är ju dock resultatet av mitt mående under den perioden.

Hur var det på avdelningen? 
- Äggskalsvitt och lugnt. Inte mycket mer att göra än att grubbla och bli tjock.  

Det finns en stor stigmatisering kring psykisk ohälsa. Hur har det stigmat påverkat dig?
- Det är väl det jag kommer märka efter det här skivsläppet. Av någon anledning heter det att man ÄR psykiskt sjuk medan man HAR cancer. Som att hela ens person rakt igenom är sjuk. Det är viktigt att fler och fler med den här problematiken träder fram för att bryta tabut och underlätta för alla andra som lider i det tysta och kanske inte ens vågar söka hjälp.
  
Drömmer du om något speciellt just nu? 
- Inre frid och fred på jorden.

Vad mår du bäst av att göra?
- Somna in framför tv:n.

Skivan släpps 12 februari. Hur ser 2016 ut för dig i övrigt?
- Inte så mycket mer än turnerande. Hjärtligt välkomna alla läsare till spelningar från Malmö upp till Kiruna med start i mitten av februari.

Boka albumet här! Kristian spelar på Storan i Göteborg den 20 april. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar