lördag 15 december 2012
Vilse bland pepparkakor och stereotyper
Disney väljer alltså att klippa bort tre figurer ur filmen från Jultomtens verkstad. Figurerna anses spegla stereotypa bilder av svarta, judar och blondiner. Nu haglar protesterna in från tusentals svenskar. På Facebook startas sidor som "Vi som vill ha kvar dockan på julafton" som i denna stund gillas av över 14000 personer. Traditioner är det heligaste som finns för många svenskar. I alla fall om någon upplyser dem att de håller på att förändras. Hade alla kränkta personer ens märkt att sju sekunder försvann från en tecknad film om ingen hade påpekat det för dem?
Problemet med många är att de förstorar minsta lilla grej. Ser man till världen i stort så är det inte en stor sak att några sekunder försvinner från filmen på julafton. En jul blir inte bättre bara för att man får se en tecknad docka, precis som den inte blir sämre bara för att man inte får se den. Samma det här med pepparkaksbråket. Det var på en enda skola de hade beslutat om detta, vilket de sedan tog tillbaka men ändå får jag höra saker på bussen som "snart får man väl inte köpa pepparkakor längre!" och folk skapar sidor på Facebook där de till och med gör t-shirts för att stödja pepparkakans rätt att få vara kvar. Så lätt blir en lärare som beslutar något till att folk börjar säga "muslimerna hotar vår jul", "pepparkakor kommer förbjudas i Sverige" och så vidare. Det är som om folk bär omkring på stora mängder hat hela tiden som bara väntar på att explodera, och hatet tar varje chans att komma ut - och som det kommer ut! "Nu har det gått för långt" är väl den allra vanligaste kommentaren numera, vilken alltid kommer med i olika diskussioner om invandring och "dess konsekvenser".
Folk går verkligen ihop när det kommer till allt som rör svenskars traditioner. Jag önskar folk kunde gå ihop på samma sätt när det kommer till mer världsliga problem. Då hade sannerligen världen förändrats till det bättre.
Igår sköt Adam Lanza ihjäl 26 personer i USA. Men allt vi i Sverige gnäller om är pepparkakor och några få förlorade sekunder ur en tecknad film. Det gör mig lite illamående. Jag är så glad för att Musikhjälpen pågår under dessa dagar, det ger mig åtminstone lite hopp, lite tro på att medmänskligheten är större än egoismen. Fler människor behöver göra val grundade i hur andra kommer få det bättre. Vi tänker allt för sällan bortom vårt egna land, våra egna gränser. Jag förstår verkligen varför världen aldrig blir varmare känslomässigt sätt och varför folk bryr sig allt för lite om världsproblem när massa småsaker förstoras som om hela världen håller på att gå under. Julen kommer bli fin även utan att ni ser den svarta dockan. Ni får baka pepparkakor utan att bli kallade rasister. Vissa påstår att beslutet att klippa i Disneys film kommer öka rasism och främlingsfientliga strömningar. Om det är så att rasismen kommer öka på grund av en bortklippt svart docka i en tecknad film så visar det bara att ni var rasister från början.
Etiketter:
politik