en sista gång

nätter av

det finns ändlösa ängar där du inte finns

jag viskar till dig
och ruvar på känslorna
tills de rör sig av egen kraft

benen springer fortare än huvudet
och jag vet inte var jag vill nå fram någonstans
nå fram och stänga världen bakom mig?
inte om du finns där
det sägs att förlusten är alltings mått
och att tiden är det som får allting att inte hända samtidigt
kanske är det just därför allting blir så lockande
att få alla händelser att inträffa samma sekund

folk skulle kyssa varandra samtidigt
som de lämnar varandra för gott
de skulle börja sakna varandra i samma sekund
som de kommer hem och saknaden tar slut
vi skulle bli gamla och födas i samma sekund
jag skulle gå och lägga mig samtidigt som du går upp
jag skulle ta på mig din tröja samtidigt som du tar av dig den
inget hade varit kronologiskt

om allt i livet hände samtidigt
vad hade du då helst velat uppleva?
om nu förlusten är alltings mått
varför inte försöka ändra på det?
för vem vill mätas i förlust?
jag skulle kunna gå fram till dig
men ändå inte nå fram
man kan inte sträcka fram sitt utseende
eller kön för att nå någon
man måste sträcka fram sitt inre
och få en annan människas inre tillbaka
det är det svåra, men också det vackra

så jag viskar till dig
och ruvar på känslorna
tills de rör sig av egen kraft

kattögonblick

they should have given you the oskar on way out west

gå omkring i mitt världshav

Sträcker jag ut min hand i natten
är det inte mörkret mina händer känner
men en slags nyfikenhet
som om jag var fyra år igen
och inte kände att jag blivit uppdelad i två olika världshav
människa och liv
ett barn saknar den där gränsen
i ett barn är allting ett
som vuxen blir allt så mycket mindre
eller man förväntas nästan vara en mindre värld
än den man föddes och växte upp till att bli

Det finns människor som är mer levande
där liv och människa fortfarande är ett
och jag blir så nostalgisk ibland
tänker på att gå omkring hela nätter
i en stad som fortfarande väntade på att få bli upptäckt
sitta axel mot axel och ha tankar mot tankar
och gå och lägga sig först när solen går upp
att kunna se någon annans tankar
ebbas ut i ens eget huvud
andra nalkas
det kanske låter konstigt att kunna se
någon annans tankar
men ingenting är
jag kommer sakna dig

Heart skipped a beat

Idag börjar way out west på riktigt och det är verkligen en blandad känsla
men jag längtar till elva ikväll då The XX spelar. 
Jag vet inte om minnen kommer försvaga det jag ser, det blir lätt så, men mestadels så hoppas jag att helgen kommer kännas fin. Antingen brinner bara kroppen och hjärtat lyckas undkomma - eller så brinner vi från insidan och ut!

Kosterhavet

Störst av allt är kärleken

Du somnade in inatt och det gör väldigt, väldigt ont. Det finns inget mer att skriva för med kroppens tomhet, blir fingrarna tomma också. Tomheten når hela kroppen, alla känslor, som du en gång gjorde.