lördag 5 juli 2008

vaka vid din andning

jag är inte alltid 30 plusgrader, i snöstorm
men du får gärna stanna inne, i mig.
när göteborg fyller
sina ögon inför tomma blickar
finns också skuggan
även när man bara pratar om solen.
jag har inte ätit din luft idag
varför känns det som att jag helt håller på att tömmas på blod?
jag blundar, klär mig i varma tankar.

du stod i duschen.
vattendropparna hade fyllts av mitt blod.
du sköljde nacken, magen, resten av huden.

nacken. núcha.
jag håller ofta där när vi inte har träffats på länge.
få känna ditt hår och glida ner över ryggen.
be dig vända dig om och snudda med läpparna.
om du hade bett mig att leta efter någon annan
hade hennes nacke ändå känts som din.
hennes kropp hade varit fylld av ditt blod.

hud. cútis. att få höra din hud.

ligga med örat mot, och lyssna hela dagen.
få vaka vid din andning.

vara uppmärksam varje gång den vaknar upp.
viska mot täcket. hoppas att du hör igenom.

magen. abdominis. den är tyst mellan raderna.
få somna med mina läppar mot
på morgonen leta sig in med fingrarna
under dina pyjamasbyxor.
bara hålla handen på din mage
när jag vaknar upp.
det finns ingenting i den här stan
som ens är hälften så vackert

efteråt gick du in till mig, i bara handduk.
jag trädde dig långsamt genom mina öglor
jag sa ”håll dig intill mig”
och strök över ditt ansikte med min tröjärm
och följde dina läppar med blicken.
det var varmt den natten
och ingen kunde riktigt somna
trots att fläkten var på, på sovrumsgolvet.
vi låg och pratade tills klockan var fyra
och nu när jag tänker tillbaka på det
såhär i efterhand
så finns det ingenting som kan vara ens hälften så vackert.