 |
| Foto: Malin Cederlund |
Gotländska Östersjöar imponerade stort på det självbetitlade debutalbumet och gav alla bra nerver en underbar knäpp. Uppföljaren är på gång och släpps i höst och först ut därifrån är X2000 som är en intensiv och snabb resa bort från något destruktivt. Passet är packat och man ger sig av både fysiskt och psykiskt och långsamt klär livet av sig det destruktiva som hämmat och förstört en. Det är en underbar låt på alla sätt och intensiteten som starkast i slutet. Då är det ren magi. Idag gästar bandet, via gitarristen Daniel Leopold, bloggen för ett musikminne!
Genom honom kom band som Ebba Grön, The Clash, The Cure, Ride, Happy Mondays, Stone Roses och Sonic Youth tidigt in i mitt liv. Jag växte upp mitt emellan olika världar musikaliskt - ena stunden The Look med Roxette, nästa stund Just Like Heaven med The Cure. Det kändes aldrig konstigt då.
Jag fascinerades av alternativmusikens ljudlandskap, underbart vackra eller fullständigt kakafoniska magiska världar som kunde utforskas genom min walkmans hörlurar.
1993 såg min bror Blur på Mejeriet i Lund. Efteråt kom han hem med en mossgrön Blur-t-shirt som present till mig. Jag älskade den direkt. Den blev mer eller mindre en uniform under ett helt år och jag bar den ständigt under pappas gamla bruna kofta.
Jag kan fortfarande känna exakt hur viktig den där t-shirten var. Inte bara för att det stod Blur på den, utan för att den kom från min storebror och från en värld jag ville vara en del av. T-shirten finns fortfarande kvar i en trådback i min garderob.
En dag köpte min bror en elgitarr. Innan dess hade jag inte haft en tanke på att spela något instrument. Men där och då föddes drömmen om att själv kunna skapa musik.
Så jag började spela elgitarr. Kanske för att jag ville vara som min bror. Men också för att jag drömde om att få leva i de underbart vackra, kakafoniska, magiska ljudvärldarna som han presenterat för mig.
/ Daniel Leopold, gitarrist i Östersjöar
Lyssna på singeln här nedan!
