 |
| Foto: Lia Jacobi |
Från Sundsvall kommer det utsökta queercore-bandet ill jill. Bandet, som består av Lia Jacobi, Ida Hamrin, Lisa Lidehäll samt Olle Groth, släppte EP:n My Body Is Mine To Decide i slutet på januari. De långa riviga naglarna som låtarna baseras på är samtidigt melodiösa och det är många gånger som jag velat höja volymen högre än det möjliga. Det är ett öppet och varmhjärtat band som inte stänger dörrarna för något förutom förlegade normer och trångsynthet. De vill rasera de murar som stänger folk inne och lyfta de vars röst så sällan hörs. Jag älskar skriken i slutet på Screaming inside, intensiteten i Puke och den ösiga Banshee cry samt avslutande melodiösa Sirens. Idag gästar ill jill serien "Fem album" vilket i bandets fall blev till sex album - vilket förstås bara är roligt! Spotify-länkar till albumen, där det är möjligt, hittar ni genom att klicka på det specifika albumets titel.
När den här skivan kom 2002 var jag sexton år och det var första gången jag upplevde att en tjej kunde spela härjig pop. Att få stå framför scenen på nån i övrigt ganska avslagen stadsfestival och se att man inte behövde stå still och sjunga fint utan kunde vara lika intensiv och cool som nån himla snubbe var inget annat än revolutionerande. Hon hade också kvinnor som spelade instrument i sitt band! På den tiden (och fortfarande, tyvärr) var det ovanligt. Dessutom tycker jag fortfarande att det är en helgjuten skiva. Inte en dålig låt.
/ Lisa
Panic Shack - Baby Shack (2022)
Lambrini Girls - You're Welcome (2023)
Delilah Bon - Evil, Hate Filled Female (2024)
När vi lade grunden till ill jill någon gång i slutet av 2023 samlade vi ihop en lista med musik som inspirerade oss. Panic Shacks EP Baby som kommit ut en tid tidigare fick ett visst inflytande på oss alla. Deras texter och lekfullt trotsiga attityd rimmade ganska väl med vad vi själva ville göra. Därefter landade Lambrini Girls EP You’re Welcome som en bomb. Stenhård och kompromisslös queerfeministisk punk som gav oss energi och styrka i att det finns fler band som tar upp den musikaliska kampen mot de patriarkala, fördomsfulla och exkluderande strukturer som dominerar världen. Ytterligare en ny fräsch fläkt kom 2024 med Delilah Bons LP Evil, Hate Filled Female. Punk blandat med Rap, va? Kan det vara något? Ja, men det är ju briljant! Och med välskrivna texter om viktiga, aktuella ämnen. De här tre artisterna och albumen ger mig inspiration och stöd i livet, både som låtskrivare och som människa.
/ Lia
Dead Kennedys - Bedtime for Democracy (1986)
Jag hörde den egentligen på kassett första gången. När vi var runt 10-12 år gamla så tjuvlånade vi den från en kompis storasysters rum, och vilken jäkla upptäckt. Det var min första riktiga punkupplevelse sedan Ebba Grön och formade mig nog ganska mycket, och Dead Kennedys följer med mig än idag.
/ Olle
Xdinary Heroes - LXVE to DEATH (2025)
Frågan var säkert riktad mot ett album som tidigt inspirerat men jag har valt ett album som senaste månaderna har väckt upp en nyglädje i att jobba med mitt egna gitarrspel.
LXVE to DEATH är ett lagomt smörigt album med genomtänkta arrangemang. Man kan verkligen höra när ett band har haft roligt under inspelningsprocessen och det i sin tur gör det roligt att lyssna på! Jag är allmänt svag för snygga och tydliga gitarrmelodier och det i combo med att övriga instrument/sång bidrar med egna genomtänkta detaljer gör detta till en klockren platta för mig.
/ Ida
Lyssna på bandets EP här nedan!
