 |
| Foto: Press |
Manne Fällman släppte debutalbumet Dåtidsplaner för en knapp vecka sedan. Manne är även med i bandet Cockhouse men Dåtidsplaner är något annat. Första singeln, som kom 2023, Åh (därifrån) imponerade på mig. Rent textmässigt fanns det saker att jobba på men tilltalet, Mannes sätt att sjunga - det kändes ofiltrerat och bara väldigt trevligt att lyssna på. Debutsingeln är inte med på albumet, det är inte heller Sagor som följde upp Åh (därifrån). Det var en låt som jag gillade än mer än första singeln. Båda låtarna hanterar en relation som inte längre är som den var, vägen av hopp svänger av och blir till ånger och sorg. Sticket i Sagor, när Manne upprepar ”Jag vill se på dig igen, jag vill känna dig igen” är fantastiskt.
”Det finns ingen som kan ge dig svaret som du vill ha och det kanske är lika bra” var fina rader från Några timmar, en låt som kändes som ett syskon till Benjamin Rydmans artistskap. Det är en slags tonsatt impulsiv ådra som de båda delar tycker jag och även på albumet Dåtidsplaner märks det släktskapet av. Jag skulle säga att det största som skiljer de två är att Benjamin har en råare ljudbild. En annan artist jag stundtals påminns om när jag lyssnar på albumet är Christopher Sander.
Albumet är åtta låtar långt plus ett inledande intro. Jag skulle säga att texterna bytt fokus från debutsingeln och gått från att de måste rimma till att berätta något oavsett om det rimmar eller inte. Texterna här är genomgående utmärkta och titelspåret har han skrivit ihop med Ascii, vars debut-EP Ark har hyllats här på bloggen. Som alltid bidrar Ascii med färre och fina intryck i allt han rör vid. Jag skulle säga att andra halvan av albumet också är den klart bästa. Från just titelspåret till avslutande Samma dröm är det ren magi som spelas upp. Sommaren är lång till exempel där Manne bläddrar bland flera register i sin röst. Även musiken visar på flera register och det är en låt jag inte kommer tröttna på. Aldrig. Raden ”Jag gillar inte samma folk som du” kommer bli till en slags vi mot världen-allsång när Manne spelar låten live.
Efterföljande 100 000 är en förhållandevis rak indiedänga som växlar upp fort. Manne sjunger ”Jag dansar som om det vore det jag kan göra”. Jag gillar hur låten växlar tempo om vartannat, från frustration till lugn. Vackra Jag vill bara lugnar ned allting. En nattlåt som verkligen växer på en. Jag älskar hur gitarrerna skriker som svar när Manne upprepar ”vi hade samma dröm” i det avslutande spåret. Det blir effektfullt och det är på många sätt en fantastisk avslutning på en debut som lovar kommande ännu högre höjder för Manne. Många av topparna finns redan här och fan alltså, Sommaren är lång är utan tvekan en av årets absolut finaste låtar.
Lyssna här nedan!
