fredag 17 januari 2025

Mareld - Mot en sol någonstans

Omslag: Mikael Lagnebrant

Mareld har nu äntligen släppt EP:n Mot en sol någonstans. Jag recenserade singeln Förlorare i samband med att den kom och jag blev imponerad av soundet, av bilderna jag fick av låten. Texten om miljön som gärna kompenseras bort om det finns någon ekonomisk vinst att hämta, samtidigt som det musikaliska landskapet som byggdes upp innehöll samma byggstenar som Songs: Ohia. 

Jag måste börja med att nämna titellåten som är en fantastiskt fin historia. Jag tänker på när man har bott länge i en stad och man har sett allt. Vänner försvinner och sammanhangen skrivs om. Ibland kanske inte så snabbt som man önskar och ibland så var kanske just de sammanhangen som försvann något som fick en att vara kvar i stan. Plötsligt måste något radikalt hända som hämtar hem livslusten igen. Det är en otrolig låt och orgeln i låten lägger på ännu mer känslor. Jag har alltid gillat användandet av just orgeln i musik. Det finns nog inget annat instrument som berättar om sorg på samma sätt. Det är en sorgens berättare. 

I Grusvägar gör Carl sin bästa sånginsats hittills. Fylld med känsla, samtidigt rak och stabil. Förlorare är lika fin som innan men lyfter kanske ett extra snäpp i detta sammanhanget. Den enda låten jag inte fastnar riktigt för är Sanning än. Jag gillar desperationen i Carls röst i slutet, den biter sig fast, men musikaliskt så biter den inte lika mycket som övriga. Annars är detta en fantastisk skara låtar.

Lyssna här nedan!