Musikminne från Regina Lund

Foto: Mark Scicluna 

Mångsysslaren Regina Lund färglägger världen på ett fint sätt, både i sina toner, i sina tavlor och människor hon möter. Första gången hon syntes till i min värld var när hon medverkade i långköraren Rederiet som jag och familj följde närmast slaviskt varje torsdag. Hon har genom åren medverkat i mängder av filmer och släppt mycket fin musik. Jag återkommer exempelvis ofta till Pure från Unique, den är magisk och som en pensel målar den upp en helt ny värld. En drömsk sådan. Hon är fantastisk på att göra något nytt av varje uttryck, att lyckas gro i något som inte vattnas av ständig reklam. Hon löser det ändå. 

Senaste låten heter Your queen och den passar intill mina öron minst lika bra nu som när den släpptes i januari. Regina gör, som sagt, även konst - av känslor och av sina låtar. Hon hälsar att hon ställer ut nu på onsdag på Café Körsbär i Hökarängen. På fredag ställer hon ut på Djurönäset i Stockholms skärgård. Idag gästar Regina Lund bloggen för att dela med sig av flera musikminnen, kopplade till liv, rörelse och att inte känna sig ensam. 

När jag skrev låten Transform and fly var jag på Malta och mådde hur bra som helst, jag simmade i havet, tränade simning i pool och bland havets vågor. Jag tränade på stranden, dansade i månskenet och var i ett väldigt transformativt skede av att börja njuta av livet efter många långa hårda år. Känslan av frihet var enorm och underbar och jag reste runt ensam i världen, otroligt fri och inspirerad, och skrev och skapade nya melodier, spelade in i telefonen och skickade det till Sverige. 

På Malta skrev jag även This song will set you free. Min metod när jag skriver låtar är att jag sjunger och visslar in mina melodier för att sen maila texten till mig själv. Jag sjunger in igen och lägger stämmor och körer och idéer i telefon-memos och skickar till den producent jag jobbar med just då. I detta fallet var det Teddy Paunkoski som var producent. Jag sjöng in låten a capella i min telefon. Jag gjorde den som en blueslåt mitt i natten på min hotellbalkong. Jag blev så kär i min egen bluesslinga att jag inte kunde sluta utan sjöng ”You have forgotten who you are, busy being that old star. You have forgotten who you wanna be, but this song will set you free, and I will heal your soul, til we both get old” om och om igen. Den blev som ett mantra i timmar tills klockan var fem på morgonen. Då skrek min hotellgranne ”We need to sleep! Shut the fuck up!” 

Foto: Adrian Eriksson

Jag spelade in massa naturljud, fåglar och vågbrus ihop med min nya blueslåt helt a capella  (ihop med allt runt om, vinden, havet, fåglarna och jag tror till och med grannens ilskna ”shut up” finns med någonstans) och skickade det till Teddy.  Jag fortsatte mina havssimningar, joggade massor, tränade, skrev klart min självbiografi Jag är Regina Lund och gjorde photosessions symboliserandes livet, lusten, passionen, nakenheten, solen, friheten, havet och naturen. Jag klättrade naken på klippor och gjorde utflykter med en vattenskoter. Jag fyllde verkligen dagarna för att sedan åka hem till Sverige igen. 

När jag kom till Teddys studio i Göteborg djupt ner i en bergshäll under en skateboardramp förväntade jag mig att få höra hans färdiginstrumenterade version av min blueslåt från Malta, men istället kommer jag in i studion och får träffa Edo Bumba, en kongolesisk sångare som är i full gång att lägga sång på min låt som nu helt plötsligt i Teddys regi blivit till en countryduett. Det blev en liten chock inne i mitt kreativa sinne och jag fick göra en stor helomvändning inombords, men jag fick rysningar när jag hörde hur vackert Edo sjöng. Jag släppte direkt min blues darling och gav mig in i Teddys countryduett-värld och resultatet blev den ni nu kan höra på plattan med samma namn, This song will set you free. 

Med Edo på plats skapade vi Feu ( Eld på franska) och det blev en helt annan värld av den världsplatta vi höll på med. Självklart är jag otroligt nöjd med resultatet som innehåller en a capella-sång från Topanga och massa annat men det var en oväntad mix som blev något helt annat än planerat.  Albumen jag gjort har alltid varit planerade på ett inre plan men det har ändå alltid blivit oväntade sammanhang och tillfällen. 

Foto: Adrian Eriksson

Unique skrev jag mer eller mindre på 17 dagar på Öland medan Year Zero skrevs på Arlanda och runt om i Stockholm men även på flera platser runt om USA och på Gotland. Living in airports skrev jag till största delen på flygresor, cykelturer och restauranger i Köpenhamn och framförallt på Kastrup, medan Breathe skrev jag runt om i Sverige. I Helsingborg, Stockholm, Malmö, Lund och Göteborg. 

Mestadels har jag skrivit i Sverige och på resande fot. Det är något som händer med mitt skapande när jag förflyttar mig. Jag känner mig levande och jag tror liv är rörelse och när vi rör oss inombords, liksom utvändigt och geografiskt, så sker en positiv transformation som gör att vi homo sapiens hittar på nya vackra skapelser och idéer. Jag skapar när jag förflyttar mig.  Om det så är på cykel, i tanken, på tunnelbanan, i en film eller med flyg är det samma nyskapande process. Att förflytta sig är att leva.  

Jag måste också nämna min senaste underbara Coldplay-upplevelse. Jag älskar deras musik och konserter, det är något av det bästa jag vet. Coldplay är ett äkta lyckopiller. Jag har sett de massa gånger live och jag går alltid själv. Jag ger mig själv biljetter till deras konserter i födelsedagspresent när jag kan och mina vänner frågar sig ”men åker du helt ensam?” Mitt svar är detsamma som alltid ”Jag är inte ensam, det är jag ihop med 60.000 andra!” 

Ingen är ensam på vår planet egentligen, inte om vi rör oss på klotet, byter miljöer, träffar och ser nya människor. Det är livsnödvändigt att röra runt i planetens gryta. Ensamheten, om den inte är självvald, är hemsk men alla som läser detta just nu vet med er att det är en illusion. Det är en illusion - du är inte ensam - det finns människor som passar dig och ju mer du gör det du älskar och är där du vill vara ju fler av din egen sort möter du till slut. Det är aldrig försent att röra dig mot de toner, färger, djur, ljud, visioner och människor som just du gillar - du måste bara våga gilla det du gillar och bestämma dig för att du är värd allt det bästa. 

/ Regina Lund

Lyssna på Your queen här nedan och kolla in den fina musikvideon!