 |
| Foto: Press |
Jag skrev om Sörensens IF lite kort i samband med att jag recenserade Frida Franzéns När bara julen är över. Bidraget, som finns med på samlingen This is all the snow you get, var stämningsfullt och mysigt och en av samlingens starkaste låtar. Ett socialrealistiskt julkort när de är som vackrast skrivna.
Bakom namnet Sörensens IF finns Jacob Sörensen.
Albumet Ettnioåttasex släpptes i slutet av mars. Albumet börjar med titellåten där Olof Palme dör och låten fortsätter sedan på en promenad genom minnen, genom småstadens charm kontra längtan efter något annat. Tankarna på flykten därifrån. Drömmarna om Stockholm och Göteborg. Jag känner igen mig från min uppväxt i Kalmar. Jag stod ofta på Skivlagret på Larmgatan och drömde mig bort till Stockholm. Det viktigaste med drömmarna på den tiden var att de alltid skulle bära på något större.
Albumet är ett berättade sådant. Texterna är synnerligen välskrivna och jag gillar att låtarna och historierna får ta plats. Sörensen har verkligen något att berätta. Varesig texterna bottnar helt i honom själv eller inte så hörs glöden i rösten, intresset för livet och för det som har varit, för det som varit grundbultarna i livet. Hand i hand är över åtta minuter men hade gärna fått vara det dubbla. Texterna hamnar både i känslor, i samhällskritik och i livet i stort. Jag som själv gillar att både skriva och läsa faller helt för texter där detaljer ges plats, där miljöer målas upp som om man gick där själv. Man vet inte riktigt vilka personerna är som ramlar runt i texterna, men känslan är så stark att det gör detsamma. Man blir en del av dem ändå.
Starkast blir det i Nu knäcker du. En balladliknande sak där ett munspel förstärker känslan i slutet. Vet inte vad som hände riktigt, men låten rörde mig helt till tårar. En fantastisk låt.
Överlag tolkar jag albumet som ett rop efter en gemenskap som försvunnit. Vi mår bäst av att ha varandra och inte samlas i olika bubblor och rikta hata mot varandra. Vi behöver varandra om inte allt ska gå åt helvete. Det är en fantastisk skara låtar som jag upptäckte lite sent, men som jag kommer bära med mig länge.
Lyssna här nedan!
