Göteborgaren Julius Marstorp, som tidigare var medlem i fantastiska Ljushuvud, är just nu aktuell med singeln Toxic traits. Det är Julius tredje singel, där Rygg mot rygg var den första. Toxic traits tycker jag dock är det bästa Julius har släppt ifrån sig hittills. Det är vemodig discopop som fångar mig helt och hållet. Idag gästar Julius bloggen för att dela med sig av minnen kopplade till bob hunds Nu är det väl revolution på gång?
Jag minns inte särskilt mycket från min barndom men jag minns energirushen som kom när jag satte på första låten på den där dubbelsingeln. Det var något med skånskan och galenskapen i låten som jag inte kunde värja mig emot. Det behövdes dansas ut helt enkelt.
Spola fram tiden typ 20 år. Jag har precis tagit de första stapplande stegen på min egen resa i musikbranschen, och sitter nu backstage efter att ha gjort min första riktiga spelning. Platsen är en festival i Ulricehamn och backstage hänger inga mindre än just bob hund. Jag har egentligen inte lyssnat på dem sen jag var fyra men blir ändå starstruck. Jag samlar mod och går tillslut fram till Conny (gitarrist). ”Vilken är din favoritdrink?” Är det enda jag får ur mig. ”Hmm, Tom Collins!” får jag som svar.
En ganska pinsam, meningslös konversation, men som ledde till att jag återupptäckte bob hunds musik. Och när jag gjorde det var det som att jag också hittade tillbaka till den ohämmade, dansande 4-åringen i mig igen. Total känslomässig frihet. Det måste vara den absolut bästa känslan i världen, och när musik är som bäst framkallas den känslan.
/ Julius Marstorp
Lyssna på Toxic traits här nedan!
