Just att inte passa in går som sagt som en röd tråd genom albumet, men vi vandrar genom olika känslor. Både sorg och trygghet, minnen att vila i, uppväxten i en mindre stad. Det är mycket att bearbeta och göra ett bokslut över. Många känslor att skriva ut. Jag älskar hyllningen till Göteborg i låten med samma namn och även om mycket handlar om att inte passa in, så finns det fortfarande en gemenskap i det, som lyfts fram här och där, en lycka som man kan ta på, att ha någon som kanske inte heller passar in. Någon att dela känslan med.
Mest berörd blir jag i de låtarna där tempot sänks, som i Minns du sången och storfavoriten En dag till. En dag till liknar nästan en psalm i början och trots att den lyfter något jobbigt och tungt så känns den som armar runt en, som en varm kram. Låten behandlar psykisk ohälsa på ett nära och starkt vis.
Överlag är det ett starkt debutalbum som spinner över Göteborgspop till rock, från eufori till sorg. En resa att återvända till.
Lyssna här nedan!