måndag 29 november 2021

"Jag tänker att kultur rent historiskt är det som gör att människan berättar om sin samtid"


Fantastiska Kristina Issa släppte sitt nya album den 19:e november. Det är betitlat
Where do we go? och det är ett musikaliskt varierande album som på ett vackert sätt behandlar olika slags uppbrott. Kristina spelar just nu även i musikalen Kärlek skonar ingen och den 9:e december spelar hon två gånger om på Folkteatern i Göteborg. Här, i en längre intervju, berättar Kristina om hur hon själv hanterar uppbrott, om uppväxten i Katrineholm och om kulturens värde. 

Hur är läget, Kristina? 
- Det är bra, väldigt mycket upp och ner i huvudet, men annars är det faktiskt väldigt fint! 

Du släppte nytt album den 19:e november, vad kan du berätta om det? 
- Det är ett album som har tagit tid och varit en kamp men också varit extremt roligt att göra! Jag och mitt band har slitit och haft jättefint med det. Men eftersom det är mina låtar finns det något sorts ansvar på mig att det låtarna handlar om måste jag veta och lära känna, och för mig så handlar albumet om uppbrott som jag själv gått igenom och att ha fått dela det med mitt band har varit otroligt fint och läkande! 

Vad symboliserar titeln på albumet för dig? 
- Where do we go, är egentligen en mening jag sjunger i Heart in two där huvudkaraktären frågar mig vart vi ska gå för att läka det här hjärtat som gått sönder. Men jag valde att använda det för att så många gånger i mitt liv jag inte vetat vart jag ska ta vägen eller att det ibland är svårt att veta hur man ska ta beslut. Jag har mycket dödsångest och vet specifikt inte vad man gör med den känslan för den kommer alltid vara där framför mig, om det är jag som säger hej då till livet eller att säga farväl till en annan som går ur livet. - Så “Where do we go?” 

Albumet är producerat av Simeon Pappinen Hillert och ni har samarbetat tidigare - hur lärde ni känna varandra? 
- Det är en spännande fråga, Simeon och jag lärde känna varandra under en föreställning vi båda jobbade med, men först var vi båda lite försiktiga mot varandra fram tills Simeon nämnde något om “rick and morty” och jag var den enda i rummet som fattade den referensen och då blev vi kompisar på riktigt. Han passade också bra in med oss i vårat band och blev direkt våran kompis i bandet och vi ser honom som en till medlem även om han kanske inte ser sig själv som det, haha! Men sen hörde jag också hans egna musik och fattade att vi gillar pop på samma sätt, rått, roligt och rytmiskt. 

Hur kommer det sig att du spelar i Kärlek skonar ingen? 
- INGEN VET! Skojar, haha! Alltså jag fick ett samtal en dag av Simon Ljungman och han sa att han ville göra det här ihop, och jag sa "jag har aldrig lyssnat på Håkan", då sa han "det gör inget, det kanske är bra”. Sen blev det så! 

Vad har du själv för relation till Håkan Hellströms musik? 
- Nu har jag ju musikalen och genom att ha jobbat med musiken och texterna har jag börjat se Göteborg med nya ögon. Jag trodde att jag kände Göteborg eftersom jag ändå bott här i 9 år snart men efter Kärlek skonar ingen och Håkans musik så har jag fått ett filter som visar det otroliga med staden och det råa som jag tror bara Håkan kan skriva om. 

Berätta om din roll Amira. Vad är hon för slags person? 
- Hon är en överlevare, som bara vill börja om. Men något i henne kan hon inte släppa hur hårt hon än försöker, och för att överleva så kommer det ut. 

Är det något speciellt du börjat med under Corona som du kommer att fortsätta med? 
- ALLTSÅ hur tråkigt svar kan det här vara, förlåt på förhand, men jag gillar zoom-möten ändå som är kortare än 60 min. 

Du har tidigare berättat att du ska vara med i en serie på SVT, kan du berätta mer om serien och din roll där? 
- Försvunna människor heter serien, ni får kolla på den så kan vi ta det då! Sen kommer en storfilm snart också där jag och mitt band kanske dyker upp! 

Ditt album handlar om olika slags uppbrott, vad skulle du säga är det bästa sättet att återhämta sig efter ett uppbrott? 
- Herregud, ärligt talat så har jag ingen aning. Många säger att man ska prata med sina vänner och det är väl sant, men jag säger också gråt och var ledsen och skriv ner allt du känner om du måste för att sen bränna upp eller spara det. 

Är du själv bra på att hantera uppbrott? 
- Vet inte, jag tror inte jag är dålig på det, men det tar tid. 

Är att skriva om uppbrott ett sätt att ta sig vidare? 
- Det är klart, men samtidigt tar allting tid egentligen. 


Du har tidigare beskrivit din uppväxt i Katrineholm som väldigt tuff, hur har det påverkat den du är idag?
 
- Det är en lång historia men ni vet det gamla vanliga, utanförskap, känna sig som någon som inte hör hemma, svårt att vara blatte. Jag tror att det har format mig extremt mycket utifrån det att jag ville visa vad jag gick för, för att kunna motbevisa mobbarna liksom. 

Idag bor du i Bergsjön i Göteborg, vad har du för smultronställen där? 
- Jag bor inte i Bergsjön längre. Jag har flyttat till Guldheden men här har jag Änggårdsbergen som är en magisk plats med magisk natur. 

Varför valde du att flytta till Göteborg? 
- Jag började Musikhögskolan helt enkelt! 

Du ska spela på Folkteatern den 9:e december, vad kan publiken förvänta sig? 
- En närvarande föreställning med mycket kärlek. 

Du skrev musiken till Paddington i barnradion 2017, hur var det att skriva ny musik till en klassiker? 
- Jag har skrivit till fler klassiker efter den, som Matilda av Roald Dahl, och jag vann nyss New york radio award för en produktion som heter Modigast i världen. Det känns bra helt enkelt. 

Det har pratats mycket om kulturens värde under corona, men jag har märkt att kulturen sällan värderas när det verkligen gäller. Det finns så mycket arbete bakom som nästan tas för givet, många tänker att kultur borde vara gratis och vill hamna på lista för att slippa betala inträde. Vad har du för tankar kring detta?
- Jag tänker att kultur rent historiskt är det som gör att människan berättar om sin samtid, det är inte historieböcker eller annat utan det är hur kulturen rör sig som vi berättar om det vi går igenom. Rent politiskt tycker jag att kultur ska vara något alla kan ta del av, kan få uppleva men att det skulle vara gratis är en svår tanke, men något mittemellan att kultur har ett värde men kanske inte alltid ur pengar, utan hur staten lägger värdet på kultur och att det inte ska vara privat utan finnas ett sätt att hålla det öppet med många uttryck genom bidrag är viktigt för mig som kulturutövare. 

Nu när restriktioner och så håller på att släppas, vad saknar du mest i kulturlivet i Göteborg?
- Nu börjar det öka igen, men det som varit tydligast är ju att sakna spontaniteten att bara dra på en konsert och få lyssna till grym musik.

Lyssna på Where do we go? här nedan!