Musikminnen från Those Barren Leaves

Duon Those Barren Leaves gör stämningsfull musik. Vackra harmonier och magisk stämsång. Debutalbumet Directions släpptes i slutet på februari och det går inte att säga annat än att det är en väldigt vacker debut. Idag gästar duon och berättar om varsitt musikminne!

Mitt liv har varit fyllt av musik, ända från allra första början. Att välja ut ett specifikt minne, en specifik stund, en dag, en relation eller en människa utifrån musik är väldigt svårt. Men kanske att de ändå finns där. Ögonblicken som betyder lite mer när jag tänker tillbaka. Och kanske att de inte handlar om de största musikaliska upplevelserna. Inte de mäktigaste konserterna eller skivorna jag lyssnat på om och om igen. 

Nej, det handlar om de där stunderna som blev till musikaliska val, och där jag valde att följa min magkänsla och mitt hjärta, valde att följa min lust. Det första repet med kompisarna när vi startat vårt första band, och diskussionen med trummisens farsa om att vi inte tänkte spela låtarna som han satt som villkor för att få repa i garaget. Vi satte ner våra elvaåriga fötter och var stolta rockstjärnor i några timmar. 

/ Martin Holmlund, Those Barren Leaves 

Jag har alltid haft musik i huvudet. Det har kunnat te sig på lite olika sätt, men det har alltid funnits där. Redan som barn kunde det komma små melodier som jag hörde och såg, och i olika situationer kunde det även utspela sig en musikal eller musikvideo i mitt inre i de mest vardagliga situationer. Det kan det fortfarande. Människor på ett möte brister ut i sång, eller en folksamling börjar dansa och sjunga på stan.

Jag har alltid också haft musiken med mig utanför mig och inuti. Musik har varit min terapi, motivation, inspiration, pepp, fest, adrenalin, och vän i olika situationer. Det har varit dit jag alltid vänt mig och känt mig hemma i. Inuti har det kommit texter och melodier, men det tog lång tid innan jag manifesterade det i reella låtar. 45 år för att vara exakt. 

Jag hade haft en ganska påfrestande tid, med ett sjukt vuxet barn, en skilsmässa, en stalker och en arbetsskada som gjorde att jag inte kunde arbeta längre i mitt företag. Och Kent gick i graven. Mitt absoluta favoritband. Jag var då tvungen att leta på något nytt som kunde skänka mig den glädje och tröst som Kent alltid gjort. Och hittade tillbaka till en gammal favorit, Timo Räisänen. Vad det var som gjorde att jag fick inspiration av honom vet jag faktiskt inte. Men helt plötsligt ville jag börja tonsätta låttexter jag börjat skriva. Problemet var att jag inte kunde spela något instrument. Jag sneglade på min yngsta sons nyinköpta gitarr och testade den lite och gick sen och köpte en egen. När de första tre ackorden gick att spela fullkomligt exploderade det i mitt inre och låtar började forsa ut. 

Ungefär samtidigt hade jag lärt känna Martin Holmlund, som också spelade med Timo, och vi började utbyta idéer. Idéer som senare ledde till att vi startade bandet Those Barren Leaves som nu har gett ut det första albumet. Någon låt på det albumet skrevs där under den första tiden med min gitarr. Eftersom nästan allt i mitt liv är förknippat med musik är det svårt att plocka ut ett enskilt minne. Men kanske den där övergången mellan slutet på min Kent-era och det återfunna Timo-intresset ändå är ett tydligt vägval. Ny inspiration, ny glädje, och tiden då musiken i mitt huvud fick fysisk form och förändrade mitt liv. 

/ Marit Deubler, Those Barren Leaves 

Lyssna på debutalbumet här nedan!