 |
| Foto: Press |
Hanna Nutti kommer från Karesuando men bor numera i Jämtland. Hon släppte sin första singel, Hold Me Like I'm Her, 2016 och nu är hon tillbaka med singeln You Will Miss Me. Här nedan berättar Hanna om musiken, uppväxten i Karesuando och om den samiska kulturen.
Hur skulle du beskriva dig själv?
- Det är svårt, men hade beskrivit mig som introvert generellt men extrovert när det gäller musiken. Jag älskar att stå på scen, skriva låtar tagna ur verkligheten och prata om mitt musikskapande. Men är väldigt introvert i övriga sociala sammanhang. Sen tenderar jag att sätta väldigt stor press på mig själv, jag vill göra så mycket och förverkliga varje dröm jag har. Där är jag en typisk ”millennial”.
Hur skulle du själv beskriva ditt sound?
- Jag kommer från Countryn och Folkrock- och popen. Har under hela min uppväxt lyssnat på artister så som Emmylou Harris, Nanci Griffith och Johnny Cash, detta har såklart påverkat mitt sound. Jag tror att jag aldrig kommer kunna radera det soundet ur min musik men på senare år har jag kommit att influeras av andra genrer också. Just nu är jag inne på Billie Eilish-pop och svenska låtar.
Du driver ett eget skivbolag, hur kommer det sig att du ville starta ett eget?
- Det blev ett naturligt steg eftersom jag inte fick någon respons från andra stora skivbolag. Jag tror jag skickade min låt till varje kontakt i musikbranschen jag kom över, men fick få eller nekade svar. Det resulterade i att jag startade eget och gav ut min senaste singel genom det bolaget.
Beskriv nya singeln, You Will Miss Me!
- Det är en typisk kärlekshistoria om han som inte vill ha henne, men kommer att ångra sig i sinom tid. Jag skrev den när jag var besviken, arg och sårad. Nu är jag ju över hela den grejen och jag hoppas han gillar låten.
Är det mer musik på gång?
- Det är massa musik på gång, jag skriver både svenska och engelska låtar för tillfället. Jag har ett delmål som handlar om att skriva låtar till andra artister och jag utforskar just nu olika musikstilar. Det går faktiskt bra och jag tycker det är otroligt roligt.
Du har jobbat länge med Tobias Fröberg, varför tror du att samarbetet fungerar så väl mellan er?
- Vi lärde känna varandra för flera år sedan under en TV-inspelning i Vassijávri och redan där klickade det mellan oss. Han förstod min musik och visste hur han skulle göra låtarna bättre och mer levande. Det var ett fantastiskt samarbete och vi har båda sagt att vi i framtiden vill göra något ihop igen.
De låtarna du släppt än så länge är på engelska, men skriver du även låtar på svenska och samiska?
- Jag har börjat skriva på svenska och även på samiska. Det finns faktiskt en färdig svensk låt som jag funderar på om jag ska släppa under våren. Alla i min omgivning älskar den men är kluven i om det är för stor genreskillnad mellan den och You Will Miss Me. Vi får se hur det blir, men jag har i alla fall mycket inspiration just nu som resulterar i mycket musik.
Du växte upp i Karesuando, vilket är ditt finaste barndomsminne därifrån?
- Jag älskar Karesuando och den byn kommer för alltid vara hem för mig. Jag har många minnen ifrån barndomen, det är svårt att välja det finaste. Men jag är väldigt släktkär, därför har minnen med syskon, kusiner, fastrar, moster, morbröder osv. en speciell plats i hjärtat.
Vad var det bästa och det sämsta med att växa upp i en liten ort som Karesuando?
- Jag hade inte valt en annan barndom. Mitt musikintresse, språket, tankarna och vännerna fick jag i Karesuando. Allt började där och det finns absolut inget dåligt med att växa upp i liten ort.
2013 flyttade du till London och studerade, vad minns du bäst från tiden där?
- Lukten. Jag vet inte varför men när jag lyssnar på låtar jag upptäckte under året jag bodde där så känner jag på riktigt lukten av Londons gator. Det var kanske bästa året i mitt liv, att få leva med och runt musik med människor ifrån olika länder var grymt.
Din samiska bakgrund. Hur har du påverkats av den?
-Det samiska har aldrig varit något jag påverkats av, det är liksom vem jag är och jag känner mig inte riktigt som svensk. För mig är den samiska kulturen och synsättet central i mitt liv och allt jag står för är förankrat i samiska värderingar. Jag tror det faktiskt hade varit enklare att förklara hur det svenska samhället och min svenska bakgrund påverkat mig.
Du är renägare också, vad skulle du säga att renarna ger dig?
- Renen är bärare av den samiska kulturen, såklart betyder det otroligt mycket för mig. Jag tror att samiskan, slöjden och traditionell kunskap hade gått förlorat om renen försvann.
Minns du din första spelning och hur det var?
- Jag tror min första spelning var under min fasters bröllop, när jag var 2-3 år. Jag älskade uppmärksamheten redan då.
 |
| Foto: Press |
Vilken är din mest minnesvärda spelning än så länge?
- Det är alla gånger jag fått spela under Dansklacken på Dosen, en hemvändarfestival i Karesuando. Det finns inget bättre än hemmapubliken och responsen man får därifrån. Sen så är ju spelningen med Chip Taylor i Kiruna ett fint minne.
Din lillasyster är också artist, har ni funderat på att göra musik ihop?
- Vi gör en massa musik ihop. Jag skriver lite låtar åt henne och vi skickar låtar mellan varandra, kommer med inputs och ger varandra stöd. Hon är min största förebild.
Har du några speciella förhoppningar på 2020?
- Jag hoppas att musikkarriären kommer igång ordentligt. Att kunna skriva låtar till andra, att få spelningar runt om i Sverige och utomlands samt att släppa en EP är några av punkterna på min ”att göra-lista”
I vilka miljöer trivs du bäst?
- Är ju i grunden introvert, så jag trivs bäst i tystnad. Helst med någon bra låt i hörlurarna eller med mina närmaste vänner.
Vad vet du i dag som du önskar att du hade vetat när du var yngre?
- Att alla inte lyckas med musiken.
Till sist, om du hade fria möjligheter, vilken tidpunkt i historien hade du velat besöka?
- Har alltid fascinerats av historier två generationer bakåt i tiden. Jag hade därför velat få en inblick i mina mor- och farföräldrars uppväxt. Det hade varit mysigt att sätta sig bredvid dom och fråga alla frågor jag har på lager, alla frågor jag aldrig hann fråga. Min morfar, mormor och farmor har alla gått bort och farfar är inte direkt så villig att berätta allt ifrån dåtiden.
Lyssna på You Will Miss Me här nedan!
