Om du är optimistisk så lever du längre, fick jag höra och jag, som har haft svårt att vara optimistisk alla gånger, blev så stressad när jag kände att jag gick runt där och förkortade mitt liv och inte var tillräckligt optimistisk. Ett gott skratt förlänger livet, har man ju länge sagt, samtidigt som tiden går fortare när man har roligt, så någonstans kanske det jämnar ut sig?
Ibland hade det varit skönt att kunna dammsuga hjärnan och fokusera på nuet, men det finns så mycket ”tänk om” att dessa tankar dammsuger upp nuet in till minsta dammkorn. Nuet hamnar i soprummet och går inte återvinna.
När jag vill att min hjärna ska vara en avslappningsövning så förbereder den sig för att gå in i ett spökhus och när jag förbereder den för att stå på scen vill den helst springa och gömma sig under ett bord. Visst är det skönt när tankarna brister?
Jag är orolig för att bli ensam, orolig för att bli gammal, orolig för att dö, för att kära och nära ska dö, orolig för hur samhället ser ut och orolig över klimatförändringar. Visst låter det som att premisserna för att vara en obotlig optimist är aningen små? Men är det så att man lever längre bara för att man tänker positivt? Det är kanske så att man lever kortare bara för att man blir stressad av alla rubriker som säger tänk positivt - lev längre, ät si och så och lev längre? Kanske bidrar det bara till en stress som gör livet mindre avslappnat, mindre roligt? Sedan är det förstås, generellt, enklare för någon som sällan är sjuk, som sällan behöver oroa sig, att vara mer positiv.
Men naturligtvis kostar det mycket att gå runt och vara orolig, min oro stannar sällan vid övergångsställen, vid rödljus utan den fortsätter rakt ut i gatan. När jag själv bara vill hem och komma till punkt, tar min hjärna gärna ett extra varv runt framtiden. När något kostar mycket får man såklart fråga sig om man har budgeterat för detta, annars krävs det en del besparingar. Och får jag besparingskrav på mig så tänker jag att jag får skära ner, eller i bästa fall helt avveckla, min oro. Den kostar alldeles för mycket för mig och jag tror att jag kommer må bättre på sikt utan den. Min själsliga budget kommer få grönare siffror.
