Jag skulle vilja leva i en värld i vilken det inte är viktigt eller ens intressant vilket kön en människa har. Där det viktigaste inte styrs efter vad vi får in mer pengar av. Där varken människan eller kärleken är illegal. Där inga hjärtan eller kroppar buras in, där inga åsikter eller rättigheter muras in.
I Indien har högsta domstolen slagit fast att homosexuella relationer fortsatt ska vara förbjudna. I Ryssland har homosexuell ”propaganda” blivit förbjuden. I Sverige fortsätter vi gärna att skylla på offret, det har blivit en klassiker att göra just det. Skövling av skog pågår. Skövling av människor fortgår.
Många länder slår hårt mot minoriteter och firar nedtidligheter genom att bara hylla normaliteter och västvärlden visar mest handlingskraft och mod när det gynnar västvärlden. Ibland inser jag att vi har kommit ganska långt. Sen inser någon annan samma sak och drar tillbaka världen igen. Ibland hamnar den i medeltiden, ibland i yttre rymden. Ibland känns det helt enkelt som att världen har tummen mitt i handen. Det är hjärtat som borde sitta där när vi sträcker ut handen. Från och med oss. Till och med alltid.