Jag var med om en liten olycka igår kväll vilket ledde till att jag fick tillbringa min natt på Sahlgrenska. Snubblade hemma på något sätt och slog i huvudet, vilket resulterade i näsblod och ett jack vid ögonbrynet. Fick panik ett tag, särskilt eftersom jag har svårt för blod och det var blod i hela lägenheten, men jag ringde på hos en granne som skjutsade mig till sjukhuset.
Var där runt 23.00 och åkte hem idag vid 09.20. Att sitta i en väntsal i flera timmar får verkligen tiden att helt ändra karaktär och det är svårt att fortfarande inte se sjukhus som ett avsked, människor som skiljs åt. Jag är ändå tacksam för de fina läkarna, för Ann som skjutsade mig och plåstrade om mig och för Emma som alltid finns där. Nu blir det till att vila.