tisdag 20 juli 2010

rakkaus

natten var vår kropp, den som sa oss något

- vi hade kanske
inte sex den där dagen
men du har aldrig varit
så långt inne i mig som just då
- det lät fint, det är alltid det psykiska som når längst in
mår man bra förlänger man kroppen
mår man dåligt förminskar man den
så att den andra inte når fram
- bara för att man har ett förhållande
vill man inte alltid ha det fysiska längst in

det handlar mer om situationer, känsla
- ja, i sängen kanske man ofta vill ha det fysiska längst in
men om det också blir så i andra situationer, i andra humör
så tvivlar jag på att det fysiska kommer leda till annat än irritation
en kropp vill bara ses som sexuell när humör och känslor möts gemensamt
- ja, det mesta handlar om att mötas, i tid, humör, känslor
det viktigaste är att man respekterar varandras känslor
att det inte blir att man har två hål
ett i sitt hjärta och ett mellan sina ben
och att ens partner bara väljer att fylla det ena


vad vill man höra?

- kommer du få grått hår tidigt, eller hur ser dina gener ut?
- jag vet inte, jag är rädd för att åldras
just för att de människor jag älskar åldras i samma takt
när jag förlorar något genom
döden vill jag inte vara medveten om det

de som ger mig liv vill jag vara medveten om
- oskar, du är all tid i världen, kan man åldras i någon annan?
får jag åldras i dig?


tidvatten

planeter kolliderar
kroppar utökas
två namn på dörren
din kropp blev annorlunda
den hade plötsligt två blodomlopp
det ena ditt, det andra mitt
kroppen? en stjärnhimmel i miniatyr
du böjer dig över mig med ett världshav
droppandes ner i mitt ansikte
jag flyter hela natten
det enda jag har att läsa
är tusentals ord, mönster över himlen
flera hundra insikter

att vara med mig är
att ro mot tidvattnet
du kommer svämma över en dag
du kommer sjunka

kan man ramla ur någons omloppsbana?

en kropp ska inte behöva några gränser
för att hålla en annan människa kvar
bland ens blod, vener
sextio procent vattenmassa

så varför skapar vi gränser för någon vi älskar?
eller skapar vi dessa gränser utav någon annan?
skapar vi gränser för någon, eller av någon?

miljoner ljus att räkna

ljuset från fönstret avslöjar
ett annat liv under din tröja

man ska göra det man vill med sitt liv
trots att det är den svåra vägen
om lycka växer ur de orden?
det är både sant och inte sant
allt handlar om vad för sorts historia
andra väljer att berätta en som

vårt öde kan vara andras beslut
men en människa måste alltid
fatta sig själv som ett eget beslut

man berättar sig själv
och man ska inte prata om sig själv
som något som tar slut

det man vill behålla

- oskar, hur vet man skillnaden på vad man ska släppa och vad man ska behålla?
- det man vill behålla väger mindre än det man vill släppa

ju mer vi upptäcker
desto mindre ser vi
så är det att bli vuxen
jag kan välja att slunga ut jorden genom fönstret
och jag kan välja att tysta havet när jag hör det skrika
jag kan välja att se mig själv som hälften människa
hälften möjlighet
jag kan välja att vara min egen omloppsbana runt jorden
men det finns inga riktiga problem som har en lösning
man kan välja att lösas upp, men inte bli löst
jag kan inte välja vilken tyngd du ska bära
inte vara enstaka ord som blir till ditt livs historia
du är själv det största valet du får stå inför i ditt liv