måndag 1 februari 2010

fåglar i dina händer

i flera månader ville jag ha dig här
att du skulle smeka kläderna av min kropp
istället jagade jag över stjärnhimlen
sköt ner alla stjärnbilder
ibland kände jag mig som det eftersökta
ibland som en sökare
jag spreds genom luften
kanske skulle jag hamna i dina händer
kanske på dina läppar
jag fanns i tystnaden men blev sällan till ord
var som en flock fåglar i dina händer på väg bort

jungmansgatan var full av snö
bad dig att inte stanna för att du gått vilse i mig
utan för att jag var den rätta vägen

jag lade örat mot dina fingrar
och hörde hur de spretade värme åt alla håll
vid slutet av kvällen
vågade jag kyssa din nacke
inte för nackens skull
utan för kyssens

2 kommentarer:

  1. Hm. Jag kan inte låta bli att småskratta lite för mig själv, för jag blir så förundrad över hur du kan få till det - varje gång.
    Förresten Oskar, vad tror du om svartsjuka, har du något vist att säga om det?

    SvaraRadera