 |
| Foto: Kristofer Hedlund |
Ikväll spelar Christian Gabel och hans 1900 för sista gången någonsin. Platsen är Konserthuset i Stockholm. Förra året pratade Christian om att "sjukskriva förra seklet på obestämd tid", men i och med spelningen och livealbumet Konstrukt vinkar han nu hej då.
För mig personligen har Christian genom 1900 gett instrumentalmusiken en helt egen röst. Lyssna på Konstrukt och sätt på Melodier med krökta ryggar och därefter Den okände konstnärens grav. Två vitt skilda språk från samma själ, två olika bilder från samma fotograf. Det är magiskt.
Idag pratar jag med Christian om avskedet.
- Jag tror jag framför allt såg framför mig vad jag inte ville göra och det jag inte ville göra var det som stod till buds. Jag visste att jag ville använda visuella element men ville samtidigt undvika att det endast blev en stum kombo av ett band framför en bildskärm. Jag ville hitta något sätt att brygga över glappet mellan musik och bild men visste inte hur.
Vad var det som förändrades när möjligheten till slut dök upp, som gjorde att du kände att du kunde förverkliga den ursprungliga idén utan att kompromissa?
- Det var dels att det tidsmässigt dök upp en lucka så jag fick tid att fundera, planera och genomföra, dels att jag började fråga olika personer om de ville vara delaktiga. Då började det hända saker omedelbart.
Du beskriver hur slående lätt det var att få andra människor att förstå något som egentligen bara fanns som en bild i ditt eget huvud. Vad tror du gjorde att ni kunde mötas så intuitivt i den idén?
- Jag tänker att musik står för väldigt tunga lyft när det gäller kommunikation. Man kan ibland få för sig att detta är beroende av att man adderar ord och text men så är ju inte fallet. Det blev tydligt väldigt snabbt att mycket av det som jag trodde jag skulle behöva lägga tid på att förklara, i stort sett skötte sig självt när man spelade upp musiken.
Konstrukt handlar mycket om skillnaden mellan det abstrakta och det konkreta. Har arbetet med 1900 förändrat hur du själv ser på den skillnaden?
- Det handlar nödvändigtvis inte om skillnaden utan snarare om att göra abstrakta modeller för att kunna orientera sig i verkligheten. Och just gällande arbetet med konserterna så upplevde jag tydligt hur mycket tankefigurer man delar med andra och hur detta är grunden för att skapa något konkret.
Du skriver att du egentligen inte är särskilt förtjust i livealbum, men att du ändå ville bevara de här låtarna. Vad var det i just de här liveversionerna som gjorde att de förtjänade ett eget liv på skiva?
- Jag tänkte länge att låtarna endast existerade i sin inspelade form, att dom inte hade mycket mer att erbjuda utöver detta. Att börja repetera och spela låtarna gav insikten att de faktiskt hade ett eget liv som låtar.
Det borde visserligen vara självklart att det är så men det var det inte för mig.
När du lyssnar på inspelningarna från 2025 idag - hör du fortfarande den ursprungliga idén du hade i huvudet, eller har musiken blivit något annat på vägen?
- Den ursprungliga känslan finns kvar men det blev direkt något annat när fler människor blev involverade i att spela musiken och att iscensätta den. Som det ska vara.
Den 9 oktober blir den sista audiovisuella konserten med 1900. Hur känns det att veta att något som du har burit på så länge faktiskt får ett slutdatum?
- Det gick 10 år från att jag släppte första skivan till att jag spelade för första gången, sen dess har det inte blivit mer än runt 30 spelningar. Så det känns inte som det har varit något som upptagit en stor del av ens tid egentligen.
Du skriver att det efter den 9 oktober bara kommer att finnas bilderna i huvudet kvar. Känns det sorgligt, befriande eller kanske både och?
- Just nu varken eller. Jag vet nog först efteråt.
Finns det något i 1900 som du fortfarande känner att du inte riktigt hann förverkliga - någon bild, idé eller riktning som aldrig hann bli konkret?
- Nej och det är delvis därför jag känner att det är bra att sätta punkt för 1900.
Om du skulle gå tillbaka till den person som fick frågan om att spela 1900 live för första gången, tio år tidigare: vad skulle du vilja säga till honom idag?
- Gör något annat i ca. tio år så ordnar det sig ska du se!
Lyssna på Konstrukt här nedan!
