Mitt pianos nya singel Ett jäkla liv är en singel som frågar och som gör det på ett vettigt och fint sätt. Frågorna är förpackade i en fantastisk låt, inbäddad i en melankolisk och stillsam miljö. Singeln är hämtad från hennes kommande EP som bär samma namn. Det är svårt att hitta en skön soffa och ett avslappnat ljus bland alla filter och fasader och singeln frågar sig hur man hittar hem i allt det där - och hur räcker man ens till när ens egna liv har blåmärken men många andras tycks präglas av ständiga fester som alla dyker upp på, middagar som alla längtar till och med hår som ser ut att vara nyduschat trots dålig sömn mot en obekväm kudde.
Någonstans handlar det väl om att försöka (åh gud vad det är svårt!) strunta i fasaderna och inse att även en ”två plus-helg” är minst lika fin. Det räcker att livet är ”helt okej” och ibland bara knallar på. Det är ingen tävling som någon ska försöka vinna. Vissa dagar går allt som det ska, andra handlar mest om att härda ut. Det krävs en del omvägar för att inse det, men det känns förmodligen mer avslappnat när man kommit fram dit.
Alexandra Ramnewall, namnet bakom Mitt piano, sjunger väldigt fint och får in underbara detaljer i texten. Det känns levande och pulserande, som att drömmen om något verkligt skiner igenom. Brinner igenom.
Första singeln från EP:n, Inte utan dig, kändes också levande, men var samtidigt mer dansant. Här är det dansanta utbytt mot eftertanke. Jag gillade första singeln också och visslar då och då på melodin, som verkligen hade en visslande känsla. Det var smittsamt och fantastiskt.
Jag lyssnade mycket på Mitt piano när hon släppte debutskivan Allt ljus på mig. Låt det ta tid var en av mina mest lyssnade låtar under de första åren i Göteborg. Jag är så glad att kunna välkomna henne tillbaka. Jag kommer lyssna på hennes kommande EP om och om igen. Det är jag helt säker på. Hon sätter ord på det komplexa i att vara människa samtidigt som hon gör det både eftertänksamt och dansant.
Lyssna här nedan!
